Som en del av resultatet av det myndighetsgemensamma arbetet inom SESAM och regeringsuppdraget om förbättrad kunskap för hantering av förorenade sediment (RUFS) har ett antal rapporter tagits fram. Nedan listas de rapporter som har publicerats och som bidragit till resultatet av det gemensamma arbetet.
Ytterligare rapporter kommer att läggas till allteftersom de färdigställs.
Titel: Slutredovisning av regeringsuppdrag om förbättrad kunskap för hantering av förorenade sediment.
År: 2023
Författare: Naturvårdsverket, SGI, SGU, Länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten
Beskrivning: I rapporten beskrivs översiktligt resultaten från regeringsuppdraget om förbättrad kunskap för hantering av förorenade sediment som genomfördes under perioden 2019–2022. I redovisningen ingår även en analys av behovet av fortsatta åtgärder för en kostnadseffektiv hantering av förorenade sediment. En stor del av resultaten finns mer detaljerat beskrivna i underlagsrapporter och på webbplatsen renasediment.se.
Titel: Redovisning av miljömålsrådsåtgärd. Förorenade sediment – behov och färdplan för en renare vattenmiljö. SGU-rapport 2018:21.
År: 2018
Författare: Severin M., Josefsson S., Nilsson P., Ohlsson Y., Stjärne A. och Wernersson A-S.
Beskrivning: Rapporten beskriver nuläget och identifierar kunskapsluckor och behov för att uppnå en bättre vattenmiljö genom ett samordnat nationellt arbete med förorenade sediment. Fem områden har valts ut, för vilka en behovsanalys har utarbetats där målbilder, färdplaner och konkreta förslag på fortsatta åtgärder ingår. Rapporten och förslagen är ett resultat av ett samarbete mellan Sveriges geologiska undersökning, Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Statens geotekniska institut inom miljömålsrådsåtgärden ”Förorenade sediment – samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder”.
Titel: Miljömålsrådsåtgärden ”Förorenade sediment”. Varför riskerar sedimentprojekt att stanna av? SGU-rapport 2021:24.
År: 2021
Författare: Gottby L., Jansson S. och Robinson G.
Beskrivning: Rapporten redovisar en sammanställning av åtgärdsprojekt som rör sediment i Sverige och resultat från en intervjustudie av handläggare vid länsstyrelser som arbetar med förorenade sediment. Arbetet har genomförts inom ramen för miljömålsrådsåtgärden ”Förorenade sediment”.
Titel: Myndighetsnätverk och gemensamma arbetsinsatser – för ökad samverkan, kunskap och ett effektivare åtgärdsarbete med förorenade sediment. SGU-rapport 2022:19.
År: 2022
Författare: Lindeberg, C.
Beskrivning: Rapporten innehåller en redovisning av resultat som uppnåtts för miljömålsrådsåtgärden Myndighetsnätverk och gemensamma arbetsinsatser – för ökad samverkan, kunskap och ett effektivare åtgärdsarbete med förorenade sediment, kallad MMRÅ fas 2.
Titel: Information avseende förorenade sediment – användning och förbättringsmöjligheter. SGU-rapport 2021:33.
År: 2021
Författare: Rosenqvist L., Stjärne A. och Nilsson P.
Beskrivning: Hur behoven av information om sediment kan se ut har undersökts i en enkätstudie inom ramen för regeringsuppdraget RUFS. Studien ger en bild av att endast en del av den data som samlas in av olika aktörer blir allmänt tillgänglig och sökbar via offentliga databaser, visningstjänster och informationsportaler. En generell uppfattning är att mer data borde kunna rapporteras in och tillgängliggöras via systemet med de nationella datavärdskapen. Svaren från undersökningen visar också på en målkonflikt. Samhället har en önskan att information görs mer tillgänglig och användbar. Samtidigt finns höga krav på skydd av viss information.
Titel: Kartläggning inom regeringsuppdraget RUFS. Källor till information och data avseende föroreningar i sediment. SGU-rapport 2022:17.
År: 2022
Författare: Stjärne A., Rosenqvist L. och Nilsson P.
Beskrivning: I rapporten presenteras resultat från en kartläggning av fler än 40 informationssystem som berör sediment. Dessa beskrivs utifrån källinnehåll, ägarförhållanden, förvaltning, tillgänglighet, samt var information och data kan hämtas.
Rapporten redogör även för det juridiska ramverk och de bestämmelser som finns för digital miljöinformation, med fokus på föroreningar i sediment.
Titel: Förorenade sedimentområden i Vänern. SGU-rapport 2021:21.
År: 2021
Författare: Larsson O., Norrlin J., Johansson H. och Josefsson S.
Beskrivning: Under år 2020 undersöktes förekomst av föroreningar i sediment i Vänern av SGU på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands samt Värmlands län. Projektet finansierades även till delar av RUFS. Bottnar i kustnära områden nära utsläppskällor samt i utsjöområden undersöktes för att förbättra kunskapsläget inför fortsatt arbete med bedömning av risker och åtgärdsbehov.
Länken leder till rapporten i lågupplöst format. För högupplöst format, sök efter titeln i SGU:s arkiv GeoLagret.
Titel: Sedimentundersökningar i svenska kustområden 2021. SGU-rapport 2022:16.
År: 2022
Författare: Norrlin J., Johansson H., Larsson O., Wemming A., Neuschütz C., Rosenqvist L. och Holm L.
Beskrivning: Rapporten redovisar resultat från fältundersökningar av sediment i svenska kustområden som genomfördes av SGU inom ramen för regeringsuppdraget RUFS. Sexton områden har undersökts avseende bottenförhållanden och innehåll av miljögifter i sediment.
Länken leder till rapporten utan bilaga 9 som innehåller analysprotokoll. För bilaga 9, se här.
Titel: Undersökning av limniska sediment. Konsultrapport 07, SGU.
År: 2023
Författare: NIRAS (Hjorth T., Ekeroth N. och Karlsson E.) på uppdrag av SGU, med inledning av Wemming A. (Länsstyrelsen) och Neuschütz C. (Naturvårdsverket).
Beskrivning: Rapporten redovisar resultat från fältundersökningar av sediment i svenska sjöar och vattendrag som genomförts av NIRAS Sweden AB på uppdrag av SGU inom ramen för regeringsuppdraget RUFS. I 55 områden har undersökningar utförts av bottenförhållanden och innehåll av miljögifter i sediment.
Länken leder till rapporten med samtliga bilagor, totalt 1958 s. (ca 250 MB).
Titel: Kartläggning av föroreningar i sediment i svenska vattendrag, sjöar och kustområden.
År: 2024
Författare: Porsbring T. (Havs- och vattenmyndigheten), Wemming A. (Länsstyrelsen) och Neuschütz C. (Naturvårdsverket).
Beskrivning: I rapporten görs en sammanställning av resultat och erfarenheter från fältundersökningarna i sjöar och vattendrag samt kustområden som utfördes inom regeringsuppdraget för förorenade sediment (RUFS). En sammanfattning av rapporten ges på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.
Rapporter med vägledning och kunskapsunderlag om inventering, prioritering och riskbedömning av förorenade sediment kommer att publiceras under 2023.
Titel: Erfarenhetsåterföring från projekt med förorenade sediment. Konsultrapport 02. SGU.
År: 2022
Författare: Sweco (Rhen A.) på uppdrag av SGU.
Beskrivning: I rapporten ges en sammanställning och analys av erfarenheter från genomförda och pågående sedimentsaneringsprojekt i Sverige och Norge. Analysen grundar sig i en litteratur- samt intervjustudie. Studien har utförts av Sweco på uppdrag av SGU som en del i arbetet inom regeringsuppdraget RUFS.
Titel: Åtgärder av förorenade sediment – erfarenheter från genomförda projekt. SGU-rapport 2022:18.
År: 2022
Författare: Tjensvoll I., Neuschütz C. och Arnerdal K.
Beskrivning: I rapporten sammanställs erfarenheter från sedimentåtgärdsprojekt med särskilt fokus på åtgärder (tekniker/metoder), åtgärders genomförande och uppföljning, samt förslag på framtida behov med avseende på förorenade sedimentområden. Underlaget ska kunna användas i planeringen av framtida sedimentåtgärdsprojekt och bidra till mer kostnadseffektiva projekt och åtgärdslösningar. I sammanställningen har svenska och norska projekt studerats och en internationell utblick gjorts.
Titel: Pilot project. Biochar based capping of polluted sediment. Biokolbaserad reaktiv barriär för täckning av förorenade sediment.
År: 2022
Författare: Luleå tekniska universitet
Beskrivning: Pilotförsök har utförts både i laboratorium och fält med täckning av förorenade sediment. Laboratorietesten har bland annat visat att en täckning med endast bentonitlera ger en reduktion av föroreningsspridningen (PAH) med 50 procent. Tillsätts biokol till bentonitleran reduceras spridningen ytterligare, och än mer ju mer biokol som tillsätts. Resultaten av fältförsöket visar en betydande reduktion av föroreningsspridning (PAH) från sediment till ovanliggande vattenmassa. Ett år efter täckningen var spridningsreduktionen 80–100%. Försöket har visat att det är möjligt att tillverka ett täckningsmaterial som är pumpbart, inte grumlar i vattenmassan och stannar kvar på botten, vilket underlättar arbetet med utplaceringen.
Titel: Termokemisk sanering och produktion av kommersialiserbara produkter av fiberbanksmaterial. TERMOSAN.
År: 2022
Författare: Mittuniversitetet
Beskrivning: Pilotförsöket visar att det är möjligt att producera gas, olja och kol av fiberbanksmaterial genom termokemiska processer. Avkastningen för olja och gas var emellertid låg och föroreningar kunde inte avlägsnas helt vid något av försöken. HTL (Hydrotermisk förvätskning) var den teknik som kom närmst målet att få fram en produkt utan föroreningar. Det upptagna fiberbanksmaterialet som användes i försöket visade sig innehålla en relativt stor andel minerogent sediment vilket försvårade de termiska processerna.
Försöken visar att det framför allt är biokol som kan produceras på ett hållbart sätt ur fiberbanksmaterial. Biokol är den slutprodukt som kan produceras i störst mängd och där föroreningen till stor del kan avskiljas till vätskefas.
Titel: Utveckling av en ny metod för behandling av förorenade
sediment med fotoelektrokatalytisk nedbrytning.
År: 2022
Författare: Chalmers tekniska högskola
Beskrivning: Fotoelektrokatalys är en effektiv metod som används för nedbrytning av flera organiska föroreningar och även för utvinning av metaller i klara vattenlösningar. Metoden har i detta försök testats på sediment och resultaten visar att nedbrytningen sker med förhållandevis låg effektivitet, och bedöms i dagsläget därför inte vara tillämpbar på förorenade sediment. Fortsatta studier och utveckling behöver genomföras i labskaletest. Metodens effektivitet bedöms kunna förbättras om ett steg läggs till processen där föroreningar från sedimenten extraheras ut i vattenlösning och vattenlösningen därefter behandlas med fotoelektrokatalys. Att behandla muddermassor på detta sätt bedöms skapa positiva effekter ur ett hållbarhetsperspektiv då hanteringen av massorna förenklas och transporterna kan minskas.
Titel: Frysavvattning av fibersediment. Pilotprojekt nr 4 inom RUFS, regeringsuppdrag om ökad kunskap för åtgärder av förorenade sediment.
År: 2022
Författare: WSP
Beskrivning: Pilotförsöket som utförts i Luleå kommuns regi har visat att frysavvattning kan tillämpas på fibersediment för att få lägre vattenhalt i muddermassorna, med en relativt låg energiförbrukning. Vattenhalten i de processade fibersedimenten minskade från 95 till 20 procent.
Avvattning av muddermassor genom frysning/torkning bedöms vara en tillämpbar och konkurrenskraftig metod i de fall de muddrade massorna innehåller höga föroreningshalter och stor andel vatten. Att på ett effektivt sätt minska volymen av de massor som behöver omhändertas är en viktig del vid åtgärder av förorenade sediment.
