Skolboken – Kunskap om sediment och förorenade sediment

Här ges en introduktion till vad vi menar med sediment och förorenade sediment. Sidan uppdateras vid behov och listar ord och begrepp som kan vara till hjälp för de som arbetar inom området. Se även andra sidor med definitioner, som till exempel coastalwiki.org

Vad menar vi med sediment?

Med sediment menar vi på renasediment.se bottenmaterialet i akvatiska miljöer, som vattendrag, sjöar och hav, det vill säga det omfattar inte sedimentära jordarter på land. De kan bestå av olika typer av material (lera, gyttja, dy och alla blandningar däremellan med olika mängd nedbrutet och icke nedbrutet organiskt material och olika mängd med inslag av silt och andra fraktioner). De kan ha olika mäktighet, allt beroende på avsättningsmiljön och på de strömningsförhållanden som råder. Vissa delar av materialet har funnits på samma plats i evigheter, medan andra delar ständigt är i rörelse. Materialet kan av rörelser i vattnet eller inverkan från vattenlevande organismer som fiskar och annan mekanisk störning förflyttas från en plats till en annan. 

I de tre bilderna nedan illustreras skillnaderna i sediment från tre olika platser. Första bilden är från en havsvik där vågor är vardag. Den andra bilden är från en liknande havsvik men som från flera håll är skyddad från vind och vågor. Den tredje bilden illustrerar botten i en älv där materialet är betydligt grövre till följd av att det ständigt strömmande vattnet för det finare materialet med sig vidare nedströms.

Om och hur sediment avsätts beror av många aspekter och är svårt att förutse, då såväl mänsklig aktivitet som klimatpåverkan, landhöjning och annat kan ha stor påverkan på kort och lång sikt. Detta påverkar också vilken förmåga bottnar har att ge goda förutsättningar för ekosystemen. Detta gör det svårt att bedöma hur bottnarna påverkas eller kan komma att påverkas av föroreningar.

 

Inte bara naturliga sediment "sedimenterar"

Ibland består sediment inte bara av naturligt avsatt material utan även av antropogena material såsom konstruktionsmaterial, avfall och skräp. Ett tydligt exempel är fibersediment, som utgörs av restmaterial från pappers- och massaindustri. Dessa kan vara ansamlade i mäktiga (tiotals meter) bankar, vara av olika karaktär och innehålla olika grad av fibrer och lösa cellulosamaterial. Fiberrika sediment brukar man kalla material som i olika grad uppblandats med naturliga sediment och som avsatts på sjö- eller havsbottnen i en mindre mäktighet än den hos bankarna.

Vad menar vi med förorenade sediment?

Med förorenade sediment menar vi material som har ansamlats på botten av sjöar, vattendrag och hav och som förorenats direkt eller indirekt av mänsklig aktivitet. Dessa kan innebära en risk för människors hälsa samt miljön. Förorenade sediment kan finnas som avgränsade områden i direkt anslutning till en lokal industri, men också ha förorenats av flera påverkanskällor och återfinnas långt från ursprunget till föroreningen. Därmed berörs frågor som gäller både lokalt förorenade sedimentområden och efterbehandling, muddring och dumpning samt mer storskaliga miljöproblem.

Begreppslista - från Ackreditering till Ytvatten och förkortningar

Nedan har vi sammanställt en del begrepp och förkortningar som är vanliga att stöta på i förorenade sediment-sammanhang

Begrepp

Betydelse

Ackreditering

Ett internationellt system för att bedöma om varor och tjänster uppfyller lagstiftningens standardkrav (krav på kvalitetssystem, kompetens och dokumentation) Inom EU finns en gemensam lagstiftning (2008/765/EG). En ackreditering innebär att verksamheten/metoden/mm. har bedömts och godkänts enligt en bestämd standard och ger en säkerhet på kvalitet och kompetens.

Ackumulationsbotten

Områden i sjöar, vattendrag och hav där det sker en kontinuerlig pågående sedimentation av finkorniga sediment. Den del av en vattendrags-, sjö- eller havsbotten där sedimenterat material blir liggande kvar. Ackumulationsbottnarna är ”slutstationen” för det sedimenterade materialet.

Adsorption

Ett gasformigt ämne eller ett ämne löst i en vätska fastnar eller finns i anrikad form på ytan av ett fast material eller en vätska.

Aromatisk

Kolväte bestående av sex kolatomer i ring med dubbelringar.

Bakgrundshalt

En halt av ett ämne i vatten som skulle förekomma i miljön utan mänsklig påverkan. Det kan även finnas regionala bakgrunder som beror på exempelvis skillnader i berggrunden mellan olika geografiska områden.

Bedömningsgrund

Ett verktyg för att tolka och värdera insamlade data.

Bioackumulerande

Anrikning av ämne i organismer/medier från det omgivande mediet.

Biomagnifierande

Anrikning av ämne i näringsväven från bytesorganism/djur till rovdjur.

Biota

En typ av matris inom miljöövervakning. Biota är prover av levande organismer; djur- eller växtlivet i en viss miljö.

Biotillgänglighet

 

Ett ämnes förmåga att tas upp i levande organismer från

omgivningen eller födan

Bioturbation

Omrörning av sediment genom grävning, syresättning, födosökning eller annan aktivitet av bottenlevande djur.

Blankprov

Ett prov som i alla avseenden liknar övriga prover som ska provberedas och analyseras, men som inte innehåller ämnes som ska analyseras.

Branschklassning

Gruppriskklassning som baseras på generella bedömningar utifrån verksamheten/branschen.

Detektionsgräns

Den lägsta halt där ett visst ämne kan detekteras vid en kemisk analys.

Dioxinlik/liknande

Ämnen/kongener som liknar dioxiner till sin kemiska uppbyggnad och struktur och därmed kan ha liknande effekter i miljön och för människors hälsa

Dotterdirektivet för prioriterade ämnen

En komplettering av vattendirektivet som reglerar vilka halter och kemiska ämnen som ingår I bedömningen av den kemiska statusen. 2008/105/EG reviderat genom 2013/39/EU.

Efterbehandling av förorenade områden

Saneringsåtgärd för att minska risken och belastningen från ett förorenat område.

Ekologisk status

Bedömning av kvaliteten, strukturen och funktionen hos akvatiska system. Det är en sammanvägs bedömning av flera kvalitetsfaktorer (biologiska, kemiskt-fysikaliska och hydromorfologiska). Den ekologiska statusen kan vara hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig.

Ekosystemtjänster

 

Funktioner i olika ekosystem som bidrar till bl.a. människans

existens och välbefinnande, t.ex. fotosyntes, kvävefixering, och

pollinering.

Erosionsbotten

Den del av en sjö- eller havsbotten där sedimenterat material snabbt passerar för vidare transport nedåt. Materialet ligger så löst att det kan eroderas, slammas upp och föras vidare.

EU:s ramdirektiv för vatten

EU:s ramdirekt för vatten styr arbetet med förvaltning av EU:s sjöar, vattendrag och kustvatten. 2000/60/EG.

Fiberbank

Ansamling av fibrer (och associerade föroreningar) utanför massa- och pappersbruk som tidigare ledde orenat processvatten direkt till recipient.

Fiberrika sediment

Sediment som innehåller fibrer som härstammar från fiberbankar eller tidigare utsläpp av fibrer från massa- och pappersbruk.

Gränsvärde

En halt av ett prioriterat ämne för bedömning av den kemiska statusen. Överskrids ett eller flera gränsvärden uppnås inte en god kemisk status.

Hormonstörande ämnen

Ämnen som liknar hormoner till sin kemiska uppbyggnad och struktur och därmed kan ha liknande effekter i miljön och för människors hälsa. De kan antingen ge hormonella effekter på organ eller vävnader eller påverka hormonproducerande organ och störa hormonproduktionen.

Hydrografi

Undersökningar av den fysiska karaktäristiken av vatten och angränsande landområden.

Hydrofil

 

Egenskap hos en molekyl eller del av molekyl som gör den vattenlöslig.

Hydrofob

Egenskap hos en molekyl eller del av molekyl som gör den

vattenavstötande och ofta fettlösligt (samma som lipofil).

Hydrologisk regim

Den kvalitetsfaktor som beskriver vattenflödet och förändringar i vattenståndet i sjöar och vattendrag. I kustvatten motsvaras detta av hydrografiska villkor som beskriver till exempel tidvatten och strömmar.

Hydrologiska processer

Förlopp som har med vattnets flöden och kretslopp att göra, till exempel nederbörd, avdunstning och avrinning.

Kemisk status

En sammanvägd bedömning för varje vattenförekomst av uppmätta, modellerade eller normaliserade halter av prioriterade ämnen i förhållande till deras gränsvärden.

Klassgräns

En halt av ett av de särskilda förorenade ämnena för den sammanvägda bedömningen av den ekologiska statusen. Överskrids en eller flera klassgränser uppnås inte en god ekologisk status.

Kongen

En unik variant av den kemiska strukturen av ett ämne, exempelvis en dioxin. Det finns 75 kongener av dioxiner.

Kvalitetsfaktor

Parametrar eller index som har bedömningsgrunder inom vattenförvaltningen. Bedömningsgrunderna är olika för inlands- och kustvatten.

Kvantifieringsgräns

Den lägsta halt där ett visst ämne kan bestämmas kvantitativt med tillfredsställande säkerhet vid en kemisk analys. Den bestäms normalt som 10 ggr standardavvikelsen för blankprover och är alltså drygt 3 ggr högre än detektionsgränsen.

Matris

Olika medier I en vattenmiljö som provtas för analys, exempelvis sediment, ytvatten, biota.

Mediet/medium

Olika delar av en vattenmiljö, exempelvis vattenfasen.

Metabolisering

Upptag, omvandling och nedbrytning av ämnen med hjälp av

enzymer i organismer och mikroorganismer i miljön.

Metabolit

Nedbrytningsprodukt av en molekyl eller ett ämne.

Miljögift

Kemiskt ämne som har en skadlig inverkan på miljön.

Miljökemiska undersökningar

Undersökningar av förekomst av olika kemiska ämnen i olika typer av matriser.

Miljökvalitetsmål

Kvalitetsmål för den svenska miljön uppsatta av riskdag och regering. Det finns 16 miljökvalitetsmål, exempelvis Giftfri miljö och Levande sjöar och vattendrag.

Miljökvalitetsnorm

Miljökvalitetsnormer är ett svenskt juridiskt styrmedel som infördes i och med tillkomsten av miljöbalken 1999. Normen avspeglar den lägsta godtagbara miljökvaliteten eller det önskade miljötillståndet vid en bestämd tidpunkt. Det finns miljökvalitetsnormer för vatten (yt- och grundvatten), luft och buller.

Miljöövervakning

Återkommande eller enstaka undersökningar av den terrestra eller akvatiska miljön. Undersökningarna kan utgöra underlag för både kvalitativa och kvantitativa bedömningar.

Poolade prover

En sammanslagning av flera olika prover till ett större samlingsprov.

Prioriterade ämnen

Prioriterade ämnen är ämnen inom vattenförvaltningen som är gemensamma för alla EU-länder. De prioriterade ämnena har gränsvärden för bedömning av den kemiska statusen.

Punktkälla

En känd lokal påverkanskälla för spridning av miljögifter till recipient.

Referenslokal (referenssjö, -vattendrag, eller -kustvatten)

 

Ytvatten som saknar en känd lokal påverkanskälla för spridning

av miljögifter till ytvatten. Referenssjöar/vattendrag/kustvatten används för att kunna uppskatta den diffusa spridningen av miljögifter.

Riskklass

En klassificering utifrån risk. För förorenade områden görs en samlad bedömning utifrån kunskapen om området på dess risk för människors hälsa och miljön, dels genom exponeringen inom området men också risken för spridning av föroreningar från området. Det finns fyra riskklasser: 1: mycket stor risk, 2: stor risk, 3: måttlig risk, och 4: liten risk.

Sediment

Det material som sjunker ner genom vattenfasen och samlas på bottnar i sjöar, vattendrag, hav. Sediment består av organiskt och oorganiskt material, och materialet har olika kornstorlek/partikelstorlek. Sedimenterat material förflyttas successivt utmed bottnen, från grunt liggande erosionsbottnar via transportbottnar, och ansamlas slutligen på de djupast liggande bottnarna, ackumulationsbottnarna.

Sedimentologi

Den del av geologin som studerar hur sediment avsätts och sedimentära bergarter.

Särskilda förorenande ämnen

Särskilda förorenande ämnen är ämnen inom vattenförvaltningen som är framtagna för enskilda medlemsländer utifrån att de släpps ut i miljön i sådan omfattning att de kan påverka den ekologiska statusen negativt. Särskilda förorenande ämnena har klassgränser för den sammanvägda bedömningen av den ekologiska statusen.

Toxisk ekvivalent

Uppskattad giftighet av ett ämne utifrån en modellsubstans, exempelvis giftigheten hos dioxiner och dioxinlika föreningar jämfört med 2,3,7,8-TCDD.

TOC-normalisering

Omvandling av en uppmätt halt i förhållande till TOC-halten i provet. Detta gör man för att kunna jämföra halter av ämnen som binder/adsorberar till organiskt kol i sediment mellan olika typer av sediment.

Toxicitetstest

Metod utöver kemiska analyser att mäta förekomst och/eller effekter av toxiska ämnen i miljön eller i olika typer av prover

Toxisk

Giftig för levande organismer. Ämnen kan vara akut toxiska (direkt livshotande för en organism) eller kroniskt toxiska (utgör en negativ påverkan på en organism p.g.a. exponering under en

längre tid av ett ämne, vilket har en effekt på organismens hälsa

och överlevnad genom påverkan på organ och dess funktioner).

Transportbotten

Den del av en sjö- eller havsbotten där sedimenterat material tillfälligt blir liggande (deponeras) tills det flyttas vidare nedåt till en ackumulationsbotten.

Undersökningsområde

Begränsat område som provtas vid en undersökning. Exempelvis en sedimentundersökning i en vik av en sjö.

Vattenförekomst

Indelning av specifika vattensamling i naturen enligt Vattendirektivet. Det finns ytvattenförekomster och grundvattenförekomster. En ytvattenförekomst är en avgränsad och betydande vattenförekomst som till exempel en sjö, ett magasin, en å, flod eller kanal, ett vatten i övergångszon eller en kustvattensträcka. En grundvattenförekomst är en avgränsad volym grundvatten i en eller flera geologiska bildningar som har så stor lagringskapacitet och är så genomsläpplig att grundvatten kan utvinnas ur den i användbara mängder.

Vattenförvaltningsförordningen

Införandet av EU:s ramdirektiv för vatten i svensk lagstiftning.

Ytvatten

Det vatten som finns på Jordens yta i sjöar, vattendrag, hav och våtmarker.

Förkortning

Betydelse

CALUX

Chemical Activated LUciferase gene eXpression (eng. toxicitestest på cellnivå)

EBH

Efterbehandling av förorenade områden

EQS

Environmental quality standards (eng. miljökvalitetsnorm)

HaV

Havs- och vattenmyndigheten

HELCOM

Helsingforskommissionen

HMD

Havsmiljödirektivet

HVMFS

Havs- och vattenmyndighetens föreskrift

HVMFS 2019:25

Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

KemI

Kemikalieinspektionen

LOD

Limit of detection (eng. detektionsgräns)

LOQ

Limit of quantification (eng. kvantifieringsgräns)

MB

Miljöbalken (1998:808)

MIFO

Metodik för inventering av förorenade områden

MKN

Miljökvalitetsnorm

OSPAR

Oslo-Paris-kommissionen

PBT

Persistent, bioackumulerande, toxiskt

RUFS

Regeringsuppdrag för förorenade sediment

SFÄ

Särskilda förorenande ämnen

SGI

Statens geotekniska institut

SGU

Sveriges geologiska undersökning

TEQ

Toxic equivalent quotient (eng. total toxisk ekvivalent)

TOC

Total Organic Carbon (eng. totalt organiskt kol)

TS

Torrsubstans

VFF

Vattenförvaltningsförordningen (2004:660)

VM

Vattenmyndigheterna

VISS

VattenInformationsSystemSverige, en nationell databas för sjöar, vattendrag och kustvatten inom vattenförvaltningen

vPvB

Very Persistent very Bio-accumulative (eng. mycket persistent mycket bioackumulerande)

Ämnen/ämnesgrupper

PAH

Polycyclic Aromatic Hydrocarbons (eng. polyaromatiska kolväten)

PCB

Polychlorinated biphenyl (eng. polyklorerade bifenyler)

idl-PCB

Icke dioxinlika PCB

PFAS

Poly- och perfluorerade alkylsubstanser

TBT

Tributyltenn

PCDD/PCDF

Polychlorinated dibenzo-p-dioxins/ polychlorinated dibenzofurans (eng. polyklorerade dibenso-p- dioxiner/polyklorerade dibensofuraner; dioxiner och furaner)

2,3,7,8-TCDD

Den kongen (2,3,7,8-Tetraklordibenso-p-dioxin) av dioxiner som är den mest toxiska av alla kongener. Ytterligare 6 dioxiner, 10 furaner och 12 dioxinlika PCBer har toxicitets ekvivalenter i förhållande till hur toxiska de är jämfört med 2,3,7,8-TCDD. 2,3,7,8-TCDD är en dioxin med fyra kloratomer i molekylen i positionerna 2, 3, 7 och 8, vilket gör molekylen helt plan och mycket biologiskt aktiv.