Riskbedömning

Åtgärder vid förorenade områden syftar till att långsiktigt minska risken för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vid utredning av förorenade sedimentområden följs i princip samma process som för utredning av förorenad mark. Ett första steg är att formulera övergripande åtgärdsmål. Därefter görs olika typer av undersökningar och resultaten används i en riskbedömning, som inleds med att en problembeskrivning och konceptuell modell tas fram.

Vägledning om övergripande åtgärdsmål, problembeskrivning och riskbedömning av förorenade sediment håller på att tas fram i regeringsuppdraget om förorenade sediment. Vägledningen kompletterar redan befintlig vägledning om riskbedömning av förorenade områden.

Övergripande åtgärdsmål - en viktig start

Övergripande åtgärdsmål för förorenade områden anger visioner för vad en åtgärd förväntas leda till och ligger till grund för riskbedömningen. De övergripande åtgärdsmålen behöver vara i linje med gällande miljörättsliga bestämmelser samt internationella, nationella, regionala och lokala miljömål av relevans.

Bottensediment är en del av vattenmiljön, som skyddas av ett flertal andra juridiska ramverk än vad som är aktuellt vid förorenad mark. Flera olika miljökvalitetsnormer men även särskilda vattenrelaterade miljömål är av relevans.

Vägledning om vad övergripande åtgärdsmål för förorenade sediment bör omfatta och hur de kan formuleras håller på att tas fram i regeringsuppdraget om förorenade sediment. Ett utkast är för närvarande på remiss hos medverkande myndigheter i regeringsuppdraget och efter ytterligare bearbetning kommer det under första halvan av 2022 att skickas på bred remiss. 

Problembeskrivning och effektanalys

Sedimentföroreningar kan utgöra en risk för sediment- och vattenlevande organismer och störa viktiga processer. Föroreningarna kan också spridas till andra platser eller medier och utgöra hinder för möjligheterna för människor att nyttja vattenmiljön på önskvärt sätt. I vattenmiljöer är spridningen av stor betydelse för vilken risk ett förorenat sedimentområde innebär. Spridningsrisken behöver bedömas separat och här behöver även upptag i näringsväven ingå. Om föroreningarna tas upp i den akvatiska näringsväven kan de direkt eller indirekt påverka inte bara exempelvis predatorfisk utan även exempelvis fiskätande fåglar men även oss människor via födan, såsom fisk och skaldjur.

Vägledning

Vägledning kring inventering och riskbedömning av förorenade sediment håller på att tas fram i regeringsuppdraget om förorenade sediment: 

  • Metod för inventering av förorenade sedimentområden (2a) – om inventering och prioritering.
  • Riskbedömning av förorenade sedimentområden (3a) – om hur du kan arbeta med övergripande åtgärdsmål, problembeskrivning och effektanalys.

Men redan idag innehåller EBH-Portalen mycket bra information, vägledning och exempel. Inom ramen för kunskapsprogrammet Hållbar sanering togs ett flertal värdefulla rapporter fram, både om åtgärder på land och i vatten.

Här kan särskilt nämnas:

Strategi för miljöriskbedömning av förorenade sediment. Naturvårdsverket rapport 5886, 2008. Hållbar sanering.

Förbättrad riskbedömning av kvicksilverförorenade sediment. Naturvårdsverket rapport 5629, 2006. Hållbar sanering.

Riskbedömning av förorenade sediment – ekotoxikologiska metoder som underlag för beslutNaturvårdsverket rapport 55596, 2006. Hållbar sanering.

Efterbehandling av förorenade sediment – en vägledning. Naturvårdsverket rapport 5254, 2003.

 

Det finns också flera användbara internationella vägledningsdokument, exempelvis:

Reible, D. D. (2014). Processes, Assessment and Remediation of Contaminated Sediments by the US Departments of Defense and Energy and U.S Environmental Protection Agency, New York (NY): Springer-Verlag New York.

Anderson, J., Grapentine, L., Santiago, R., Zarull, M., Boyd, D., DeBarros, C., Fletcher, T., Inch, P., Richman, L., Abernethy, S. & Welsh P. (2008). Chapman P. M. editor. Canada-Ontario decision-making framework for assessment of great lakes contaminated sediment. Downsview (On): Environment Canada. ISBN 978-0-662-46148-7

Miljödirektoratet (2015). Veileder for risikovurdering av forurenset sediment, Rapport M‑409, Miljödirektoratet, Trondheim, Norge

Hin, J. A., Osté, L. A. & Schmidt, C. A. (2010). Guidance Document for Sediment Assessment. Methods to determine to what extent the realization of water quality objectives of water system is impeded by contaminated sediments. Ministry of Infrastructure and the Environment, DG Water

DEQ (2007). Guidance for Assessing Bioaccumulative Chemicals of Concern in Sediment. Oregon Department of Environmental Quality. Environmental Cleanup program. Portland, Oregon.6