4b Pilotprojekt

Att åtgärda förorenade sediment är komplext och det handlar ofta om mycket stora mängder som kan behöva tas omhand. Att deponera på land kan vara en av lösningarna, men för att långsiktigt och hållbart kunna åtgärda sedimenten krävs en palett av metoder. Nya metoder behöver utvecklas och testas och vi behöver också kunskap om och praktisk erfarenhet  av hur och när såväl nya som redan utvecklade metoder fungerar för olika situationer.

Syfte

Syftet har varit att höja den generella kunskapsnivån inom branschen avseende åtgärdsmetoder och behandlingsmetoder av förorenade sediment och muddermassor.  

Det här har vi gjort

Under våren 2020 skickades en inbjudan om att inkomma med förslag på pilotför-sök ut till samtliga universitet, högskolor och länsstyrelser. Totalt inkom 13 för-slag. I juni 2020 genomfördes en utvärdering av inkomna förslag inom projekt-gruppen. Utvärderingen baserades på fyra kriterier:

  • Genomförbarhet
  • Tillämpbarhet
  • Hållbarhet
  • Kunskapsuppbyggnad

Utvärderingen mynnade ut i fyra förslag som projektgruppen valde att gå vidare med till genomförande:

1. Biokol-baserad reaktiv barriär för täckning av förorenade sediment (Luleå tekniska universitet / Norges geotekniska institut)
2. Termokemisk sanering och produktion av kommersialiserbara pro-dukter av fiberbanksmaterial, TERMOSAN (Mittuniversitetet)
3. Utveckling av en ny metod för behandling av förorenade sediment med fotoelektrokatalytisk nedbrytning (Chalmers tekniska högskola)
4. Frysavvattning av fibersediment (Luleå kommun / WSP)

Resultat

Pilotförsöken har redovisats i 4 skriftliga rapporter, som är tillgängliga i fulltext nedan.

Genomförda pilotprojekt har sammantaget visat att det finns alternativa åtgärds-metoder till muddring (täckning) och effektiva avvattningsmetoder (frysavvattning) som avsevärt kan minska volymen muddrade massor som behöver hanteras och transporteras. Vidare har pilotprojekten visat att det finns metoder som kan användas för att bryta ner föroreningar i muddermassor och därmed skapa förut-sättning för en mer kostnadseffektiv och okomplicerad masshantering.

Fortsatta behov

Täckning av förorenade sediment är en långsiktig åtgärd. Övervakning och prov-tagning behöver därför pågå under en längre tid (flera år) för att kunna utvärdera täckningens effektivitet fullt ut.

Metoder för nedbrytning av föroreningar i muddermassor behöver prövas på flera olika material och i olika kombinationer för att nå en så effektiv nedbrytning som möjligt. 

Frysavvattning förbrukar energi och en optimering av elförbrukningen behöver göras. Vidare kan processen optimeras avseende olika parametrar som tex temperaturer (infrysning-torkning) och luftflöden. 

Försök i större skala är viktigt för att kunna utreda en metods möjligheter att an-passas till specifika muddringsprojekt.