Identifiering, undersökning och åtgärder av förorenade sedimentområden i hav, sjöar och vattendrag underlättas om man har tillgång till den information och data som redan finns. Det är också viktigt för att kunna följa upp effekterna av åtgärder och för utvärdering av de svenska miljömålen. Idag finns information avseende sediment utspridd på flera olika databaser, register, portaler och söktjänster hos olika myndigheter och organisationer. Vilken information och data du behöver beror på vad du ska ha informationen till. Att kunna nå information om förorenade sediment genom en gemensam plattform som renasediment.se tror vi kan vara en hjälp på vägen att t.ex. få en bild av föroreningssituationer, lokalt och nationellt. Längst ner på sidan har vi sammanställt olika tjänster, databaser och portaler uppdelat efter användningsområde och vi hoppas att sammanställningen ska vara en hjälp att hitta de data som finns.
Sammanställningen finns även i rapporten:
Känner du till något som saknas i listorna, hör gärna av dig via formuläret.
Hur behoven av information om sediment kan se ut har undersökts i en enkätstudie. Att data inte tillgängliggörs i tillräcklig omfattning upplevs av många respondenter som ett stort problem. Studien ger en bild av att endast en del av den data som samlas in av olika aktörer blir allmänt tillgänglig och sökbar via offentliga databaser, visningstjänster och informationsportaler. En generell uppfattning bland respondenterna är att mer data borde kunna rapporteras in och tillgängliggöras via systemet med de nationella datavärdskapen.
Svaren från undersökningen visar också på en målkonflikt. Samhället har en önskan att information görs mer tillgänglig och användbar. Samtidigt finns höga krav på skydd av viss information. Till exempel kompliceras tillgängliggörande av information om havsbottnen av lagen om skydd för geografisk information (2016:319). Djupdata, bilder och annan information om förhållandena på havsbottnen får endast visas utanför sjöterritoriets gräns i havet (tidigare territorialgränsen) med undantag för data som beviljats spridningstillstånd av Sjöfartsverket. Ett annat exempel är uppgifter kopplade till specifika fastigheter i EBH-stödet, som på grund av EU:s regelverk för skydd av personuppgifter (GDPR) inte är fritt tillgängliga. Åtkomst till EBH-databasen kräver särskild behörighet, vilket begränsar vilka som kan använda informationen. Respondenterna uttrycker ett behov av att se över möjligheten att identifiera och lyfta ut information och data som inte omfattas av GDPR eller annan sekretess, så att mer information och data kan tillgängliggöras och användas i arbetet med förorenade sediment.
Översikt
EBH-stödet är en webbaserad databas där förorenade områden i hela landet registreras. Den började användas år 2010 och ersätter den äldre MIFO-databasen (MIFO; Metodik för Inventering av Förorenade Områden) som fanns i regional omfattning på varje länsstyrelse. Syftet med EBH-databasen är att samla information om förorenade och misstänkt förorenade områden. Informationen i databasen används främst för prioritering av efterbehandlingsinsatser lokalt, regionalt och nationellt men används även som stöd i det kommunala planarbetet med mera. Informationen används också i vattenmyndigheternas arbete med kartläggning och analys av påverkan på yt- och grundvattenförekomster. EBH-stödet ägs och förvaltas av länsstyrelserna gemensamt. Länsstyrelsen är den enda aktören som kan lägga in information i systemet.
Innehåll
I EBH-stödet finns information om misstänkt eller konstaterat förorenade områden. I databasen registreras bland annat uppgifter om verksamhet, bransch, fastighet och koordinater, samt eventuell riskklassning av objektet. Den information som kan begäras ut ur EBH-stödet är MIFO-blanketter, rapporter över miljötekniska undersökningar, kartor, provtagningsplaner med mera. Dessutom kan man begära ut en sammanställning över objekten i databasen i form av en lista. Sammanställningen kan baseras på objekt i en kommun, bransch, i en riskklass etc.
Det finns en separat ”sedimentbransch” som kan användas vid ”Endast allvarligt förorenade sediment och när redovisat som separat objekt, då det finns vetskap om att det finns allvarligt förorenade sediment”. Sedimentobjekt med koppling till markbaserad verksamhet kan därför vara svåra att söka fram. I EBH-stödet finns nu fler än 300 registrerade objekt med primär bransch Sediment Branschklass 1 eller Sediment Branschklass 2. Ett län har registrerat fler än 100 objekt, sju län har registrerat fler än 100 objekt och tolv län har registrerat färre än 10 objekt.
Dataåtkomst och användarvillkor
Åtkomst till EBH-stödet kräver särskild behörighet, vilket begränsar vilka som kan komma åt informationen. Det finns olika behörighetsnivåer för handläggare på olika myndigheter. Handläggare på länsstyrelserna har behörighet att både redigera och läsa information kopplat till sina egna län. Naturvårdsverket, SGU och Försvarsmakten har läsbehörighet för ett fåtal personer. Kommunerna har ingen tillgång till systemet alls och informationsutbytet sker genom att information skickas mellan myndigheterna. Under de senaste åren har länsstyrelsen undersökt möjligheten att ge kommunerna tillgång till systemet men både juridiska och verksamhetsmässiga hinder har lett till att detta inte är möjligt. En del information i EBH-stödet är publik via regionala WebbGIS (publika karttjänster), kopplat till länsstyrelsernas Geodatakatalog. Mer information om EBH-stödet finns på EBH-portalen (ebhportalen.se).
EBH-portalen (ebhportalen.se), en handläggarguide om förorenade områden
Översikt
Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP) är en webbapplikation som har tagits fram för att skapa möjlighet för en elektronisk hantering av de miljörapporter som de som driver en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet i Sverige är skyldig att lämna till sin tillsynsmyndighet. SMP ägs av Naturvårdsverket och förvaltas av Länsstyrelsen.
Kravet att upprätta en miljörapport finns i miljöbalkens 26 kap 20 §. Syftet med miljörapporten är bland annat att ge tillsynsmyndigheten ett bra underlag för tillsyn av verksamheten. Miljörapporten ger också verksamhetsutövaren en bild av hur väl denne följer villkoren för verksamheten och kan stärka egenkontrollen. Från miljörapporterna hämtar Naturvårdsverket uppgifter till ett antal internationella rapporteringar. Naturvårdsverket överför också emissionsdeklarationer en gång per år till sin andra portal UTIS (utsläpp i siffror), till vilken vissa anläggningar också behöver rapportera utifrån bilaga 1 i miljörapportföreskriften (NFS 2016:8). Miljörapporterna är också en viktig informationskälla för allmänheten, beslutsfattare, forskare och andra aktörer med intresse för miljöfrågor på internationell till lokal nivå. Det pågår ett arbeta att utveckla SMP utifrån projektet Framtidens miljörapportering.
Innehåll
Alla miljörapporter ska lämnas elektroniskt via Naturvårdsverkets e-tjänst SMP. På SMP-förvaltningens hemsida finns allmän information om hur man kommer i gång att arbeta i SMP och hur miljörapportens olika delar ska fyllas i. Vilka uppgifter som ska ingå i miljörapporten varierar bland annat beroende på vilken verksamhet som bedrivs. Samtliga miljörapporter ska innehålla vissa allmänna uppgifter om till exempel verksamhetens namn och organisationsnummer. Huvuddelen av miljörapporterna ska också innehålla uppgifter om till exempel tillståndsbeslut, föreskrivna villkor och resultat av verksamhetsutövarens egenkontroll. Dessa uppgifter lämnas i den textdelsmall som finns i SMP. Vissa verksamheter ska dessutom lämna uppgifter om utsläpp till luft, vatten och mark samt avfall. Sådana uppgifter ska lämnas i SMPs emissionsdel. Innehåll med koppling till förorenade sediment och påverkan på sediment finns i textdelen i miljörapporterna samt i emissionsdeklarationerna.
Dataåtkomst och användarvillkor
Huvudregeln är att de uppgifter som finns i miljörapporterna är att anse som offentliga och ska därmed vara tillgängliga för envar. Tillsynsmyndigheten kan dock i samband med ett utlämnande av miljörapporten sekretessbelägga vissa uppgifter om verksamhetsutövarens affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat. Detta endast under förutsättning att det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs (30 kap. 23 § Offentlighets- och sekretesslagen). De sekretesskänsliga uppgifterna kommer, förutom respektive verksamhetsutövare, endast tillsynsmyndigheterna att ha åtkomst till i SMP. Uppgifter om utsläpp till miljön som finns i emissionsdeklarationen kan dock inte hemlighållas på denna grund (10 kap. 5 § Offentlighets- och sekretesslagen).
Svenska miljörapporteringsportalen (SMP) på Länsstyrelsernas webbplats
Översikt
NikITa (Nionde kap Industri- & Täkt anläggningar) är ett stöd för handläggare inom Länsstyrelserna vid hantering av miljöfarliga verksamheter utifrån Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. NikITa är ett register över aktuella, men även historiska, miljöfarliga verksamheter/tillsynsobjekt som behöver återkommande uppföljning. NikITa ägs och förvaltas av Länsstyrelserna inom ramen av Förvaltningsobjektet Miljöskydd (FO-miljöskydd). I oktober 2019 ersatte NikITa det tidigare verksamhetsstödet Miljöreda hos Länsstyrelserna, eftersom det senare ansågs vara ett föråldrat system, sett till både teknik och behov. Denna förändring möjliggjorde automatiska kopplingar till andra system, såväl interna som externa (t.ex. SMP och Lantmäteriet).
Innehåll
Då näringsidkare har ansökt om tillstånd från Länsstyrelserna eller Mark- och miljödomstolen används NikITa till allt från planering och genomförande av tillsyn för prövning och uppföljning till klassning av verksamhetskoder, avgiftshantering, statistikuppföljning, uppföljning av villkor och prövotider med mera. Anläggningarna som ingår i NikITA är främst tillståndsgivna A- och B-anläggningar, samt några äldre anmälningspliktiga C-anläggningar. Innehåll med koppling till sediment och förorenade sediment utgör anläggningsuppgifter och utsläppspunkter samt vissa rapporter och kontrollprogram.
Dataåtkomst och användarvillkor
NikITA kräver särskild behörighet och är inte öppen för allmänheten. Användarna är handläggare inom länsstyrelserna.
Översikt
Utsläppsregistret, även benämnt UTIS, har som syfte att lagra data om utsläpp och avfall för tillståndspliktig miljöfarliga verksamhet. UTIS ägs och förvaltas av Naturvårdsverket.
Registret uppkom efter krav kopplade till förordningen EG 166/2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar. Förordningen anger att varje land separat samt länderna gemensamt ska upprätta ett register. UTIS fungerar främst som ett verktyg för att kunna genomföra den rapportering som krävs enligt EG 166/2006. Det är handläggare på Naturvårdsverket som gör detta och uppgifter om utsläpp och avfall överförs från emissionsdeklarationer i Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP). Det pågår nu ett projekt för att se över den tekniska plattformen för UTIS.
Innehåll
Den information som finns i UTIS är relevant för användare som exempelvis konsulter, andra myndigheter, kommuner, företag och privatpersoner. Registret innehåller utsläpp och avfallsmängder från cirka 1 300 företag i Sverige som bedriver miljöfarlig verksamhet och har rapporteringsskyldighet enligt EG-förordningen 166/2006. Uppgifter finns från åren 2007 och framåt. Data finns att söka i båda karta, i register samt för hämtning. I registret går det att söka på utsläpp per län eller per kommun, från olika verksamhetsområden och anläggningar samt ämnen och avfallsmängder. Dessutom finns utsläppsdata från både punktkällor och många mindre, så kallade diffusa källor till luft och vatten. Uppgifterna kan även sökas för respektive anläggning direkt ur Sverigekartan under rubriken ”Sök i karta”.
Dataåtkomst
Svenska utsläppsregistret på Naturvårdsverkets webbplats Utsläpp i siffror (UTIS)
Användarvillkor
Informationen i Utsläppsregistret (UTIS) är öppen för alla.
Översikt
Svenska Miljöemissionsdata, SMED, är ett konsortium bestående av IVL Svenska Miljöinstitutet, Statistiska centralbyrån (SCB), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Konsortiet bildades 2001 med syftet att långsiktigt samla och utveckla kompetensen i Sverige inom emissionsstatistik kopplat till åtgärdsarbete inom områdena luft- och vattenföroreningar, avfall samt farliga ämnen och kemikalier. SMED producerar och utvecklar miljöstatistik på uppdrag av framför allt Naturvårdsverket och Havs- och vatten-myndigheten. SMED fyller en viktig funktion genom att stödja de båda myndigheterna i fram-tagandet av underlag till Sveriges internationella rapportering inom områdena utsläpp till luft och vatten, samt inom avfall och farliga ämnen. SMED Vatten ansvarar för att ta fram dataunderlag till rapportering om utsläpp till vatten och belastning på havet av näringsämnen, organiska miljö-gifter och metaller. Rapporteringar görs regelbundet till HELCOM, OSPAR och EEA. Rappor-teringar görs också avseende efterlevnaden av EU:s avloppsdirektiv respektive slamdirektiv.
Innehåll
På SMED:s webbplats går det att ta del av och ladda ner rapporter inom de fyra områdena Luft och klimat, Vatten, Farliga ämnen och Avfall. Av intresse för arbetet med förorenade sediment är rapporteringarna av utsläpp av föroreningar och näringsämnen till Östersjön och Västerhavet. SMED har genom TBV (Tekniskt beräkningssystem för Vatten) beräknat underlag för HELCOM:s rapportering av utsläppen till Östersjön, Pollution Load Compilation (PLC). PLC6 redovisar utsläpp från källa till hav för år 2014 och PLC7 redovisar utsläpp för år 2017. Dessutom har SMED Vatten ansvarat för den fördjupade uppföljningen av miljömålet ’Ingen övergödning’ genom att ta fram konsistenta tidsserier av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för åren 1995, 2000, 2005, 2009 och 2011.
Dataåtkomst och användarvillkor
På SMED:s webbplats går det att öppet ta del av och ladda ner rapporter inom de fyra områdena Luft och klimat, Vatten, Farliga ämnen och Avfall. Det gick tidigare även att hämta data från TBV (Tekniskt beräkningssystem Vatten) på SMHI:s webbplats. Vid nästa rapportering (PLC8) till HELCOM kommer beräkningar göras med ny metodik varför systemet TBV kommer att avvecklas.
Översikt
Kemikalieinspektionens produktregister är en databas som lagrar information om kemiska produkter och biotekniska organismer i Sverige. Rapportering till registret regleras dels genom 14 kap miljöbalken, dels förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Företag som tillverkar eller för in produkter i Sverige har ett ansvar att anmäla sin verksamhet till produktregistret. Om den årliga volymen på den produkt som tillverkas eller förs in i Sverige är minst 100 kg behövs även en produktanmälan. En sådan anmälan innehåller produktens namn, årlig mängd, sammansättningsuppgifter, funktion, användningsområde med mera. Det finns även särskilda rapporteringskrav för vissa typer av produkter, till exempel bekämpningsmedel.
Innehåll
Informationen i registret kan användas som underlag för myndigheter, organisationer, företag eller forskare i arbetet med att identifiera om användningen av kemiska produkter som kan exempelvis innebära risk för föroreningar i sediment. De företag som finns registrerade i produktregistret offentliggörs i Kemikalieinspektionens Företagsregister. Produktregister med kemiska produkter finns även i Norge, Danmark och Finland. Uppgifter om hur kemikalier används i Norden finns i den gemensamma databasen SPIN och där hittar du även länkar till de andra nordiska ländernas produktregister. Uppgifterna från produktregister sammanställs i Kemikalieinspektionen verktyg för statistiska uppgifter KemI-stat. I denna databas sammanställs även uppgifter från bekämpningsmedelsregistret. Databasen innehåller uppgifter om vilka kemiska produkter och ämnen som används i Sverige och vad användningsområdet är. För bekämpningsmedel finns uppgifter om mängden verksamma ämnen och totala mängder av medel inom olika användningsområden.
Kemikalieinspektionen – Statistik – KemIstat
Dataåtkomst och användarvillkor
Alla uppgifter som lämnas ut från registret genomgår sekretessprövning. Normalt sett lämnas inte uppgifter ut om enskilda produkter.
Översikt
Naturvårdsverket fick med regleringsbrevet för 2017 regeringsuppdraget ”Fördjupad miljöövervakning av högfluorerade miljögifter (s.k. PFAS) och av växtskyddsmedel i vatten”. Naturvårdsverket gav SGU i uppdrag att utföra inventering och riskbedömning av platser där brandsläckningsskum med möjligt innehåll av högfluorerade ämnen (PFAS) tidigare hanterats och använts. Uppdragets syfte var att få en bättre bild avseende påverkan på grundvatten och specifikt allmänna och enskilda vattentäkter, men resultatet kan även användas för bedömning av påverkan i vidare bemärkelse. De potentiella påverkanskällor som beaktats utgör platser i Sverige där brandsläckningsskum använts eller hanterats. Dessa omfattar främst brandövningsplatser vid olika typer av verksamheter (civila och militära flygplatser, brandstationer, oljedepåer, deponier), brandsläckningsinsatser utförda av kommunernas räddningstjänster, olyckstillbud och utsläpp samt övrig hantering av brandskum. Dataunderlag för inventering har erhållits från Sveriges länsstyrelser och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Därutöver erhöll SGU från Naturvårdsverket rapporter gällande miljötekniska markundersökningar och riskbedömningar från några av Försvarsmaktens militära flygbaser.
Innehåll
Av intresse för arbetet med förorenade sediment/områden är framför allt den databas (Excel) med potentiella påverkanskällor för PFAS som upprättades inom ramen för uppdraget. Dataunderlaget omfattar uppgifter om potentiella påverkanskällor för PFAS från en sammanställning gjord av Sveriges länsstyrelser (ca 700 potentiella påverkanskällor) och från MSB:s databas över brandsläckningsinsatser (ca 11 000 brandsläckningsinsatser med släckskum utförda av kommunernas räddningstjänster mellan 1998–2015). I databasen (Excel) återfinns uppgifter om till exempel var utsläpp/hantering av släckskum skett (koordinater givna i SWEREF 99 TM), händelsetyp (brandövningsplats, brand i byggnad etc.), utsläppsstorlek (mängd skum och släckvatten) samt tidpunkt för utsläpp. För cirka 3 500 av objekten finns ibland uppgifter om spridningsförutsättningar, recipienter med mera.
Dataåtkomst och användarvillkor
Resultaten från projektet, som presenterades vid två seminarier i oktober 2020, har sammanställts i en rapport och i en databas (Excel) som går att ladda ner från DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet). Underlaget är fritt tillgängligt för alla att använda. Mer information om underlaget kan erhållas från SGU (kontakt: lars.rosenqvist@sgu.se).
Översikt
Sveriges geologiska undersökning (SGU) är på uppdrag av Naturvårdsverket nationell datavärd för miljögifter i sediment, biota samt inom screening. Undersökningarna ingår i miljöövervakningens programområden Kust och hav. Data som omfattas kommer främst från nationell och regional miljöövervakning, men datavärdskapet ska på sikt även kunna ta emot data från samordnad recipientkontroll (SRK).
Datavärdskapet för metaller och miljögifter i sediment tar emot och tillgängliggör data från både havs- och sjösediment. Programmet för den nationella miljöövervakningen omfattar sedimentprovtagning vid 16 utsjöstationer och täcker alla större havsbassänger där ostörd ackumulation av finkornigt material sker kontinuerligt. Här samlas också många grundämnen och miljögifter, vilket har lett till att analys av sedimentprover har blivit ett betydelsefullt verktyg i miljöövervakningsarbetet. Internationell rapportering av data ska från och med 2015 utföras till International Council for the Exploration of the Sea (ICES).
Datavärdskapet för miljögifter i biota och miljögifter inom screening övertogs av SGU från IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) den 1 januari 2018. Under en övergångsperiod, till dess att det nya datavärdskapet hos SGU är helt och hållet etablerat, hålls befintliga databaser hos IVL öppna, med möjlighet till nedladdning av data. Under 2021 har data överförts från IVL:s databas för miljögifter i biota till SGU:s nya databas för miljögifter. Arbetet med att överföra data från IVL:s databas för screening av miljögifter kommer att påbörjas under 2023 (personlig kommunikation 2022-11-09, Håkan Johansson, SGU). Vidare har data som levererats till SGU under utvecklingsfasen av den nya databasen, det vill säga data inrapporterad under åren 2017 t.o.m. 2019, lagts in i databasen under 2020. Utöver det finns det flera andra databaser med uppmätta halter av miljögifter som kan komma att överföras till SGU:s datavärdskap för miljögifter så att dessa haltdata blir tillgängliga för fler.
Innehåll
SGU:s databas för miljögifter omfattar (november 2022) över 900 000 mätvärden, varav lite fler än 120 000 är kopplade till matrisen sediment, och övriga mätvärden till matriser som biota, slam, vatten och grundvatten. Databasen för miljögifter innehåller sedimentkemiska och miljökemiska data som samlats in från 1969 och därefter. SGU har, sedan slutet av 1990-talet, som en del i den maringeologiska kartläggningen, tagit sedimentprov för miljökemisk analys och för bedömning av sedimentackumulationshastighet. I SGU:s analysprogram, som efter hand anpassats och kompletterats, ingår näringsämnen, metaller och andra grundämnen, samt organiska miljögifter. Provtagning inom ramen för den nationella miljöövervakningen (16 utsjöstationer) har skett 2003, 2008, 2014 samt 2020 och är planerad att utföras vart 6:e år framöver. Sedan 2014 omfattar programmet även mätningar av syrgashalt, turbiditet, salinitet, temperatur, strömhastighet och strömriktning i bottenvattnet vid varje provstation.
I databasen för miljögifter lagras även data avseende metaller och organiska miljögifter i biota, som överförts från IVL:s databas. Det omfattar data från nationella miljöövervakningsprogram som Kust och hav, Sötvatten, Fjäll, Skog och Jordbruksmark samt vissa regionala program. Gemensamt för dessa data är att de ingår i undersökningar som är återkommande och systematiskt upplagda. Exempel på uppgifter som lagras inom miljöövervakningens programområde Kust och hav är metaller och organiska miljögifter i blåmussla, fisk och sillgrissleägg samt organiska tennföreningar i nätsnäcka. Från miljöövervakningens programområde Sötvatten lagras till exempel analyser av miljögifter i gädda, röding, abborre och mört samt metaller i Abborre inom kalkeffektsuppföljningen
IVL:s databas Screening av miljögifter omfattar data från delprogrammet Miljögiftssamordning (screeningundersökningar) samt övriga regionala data. Screeningundersökningarna utgör översiktliga inventeringar som är ett första led i att identifiera de kemiska ämnen som kan medföra hälso- och miljöproblem. Databasen omfattar miljödata i matriser som till exempel biota, sediment, luft, vatten, slam och mark fördelade på cirka 1142 stationer.
Dataåtkomst
SGU lanserade i juli 2021 en ny kartvisare med möjlighet till utsök och uttag av data för provplatser där halter av metaller och organiska miljögifter har rapporterats in till datavärdskapet för miljögifter. Data kan laddas ned från databasen för miljögifter genom att gå till webbsidan Kartvisare och utsök av miljögifter. Utsök av haltdata kan göras direkt i en karta eller genom att välja urvalskriterier i ett sökformulär. Valda data kan laddas ned i CSV-format. Denna nya karttjänst med tillhörande databas omfattar en större datamängd jämfört med tidigare nedladdningstjänst och ger en bättre överblick över den data som fram till nu har samlats in inom datavärdskapet för miljögifter.
Kartvisare och utsök av halter miljögifter på SGU:s webbplats
Det går även att ta del av data insamlad inom ramen för nationell, regional och lokal miljöövervakning via SGU:s produkt ”Miljöövervakning, havs och sjösediment (öppna data)”. Dessa data kan laddas ned över valfritt län eller miljöövervakningsstation (dataformat: CSV, JSON). Via SGU:s kartvisare Miljöövervakning, havs- och sjösediment erbjuds även grafisk presentation av tidsserier och statistisk information.
Miljöövervakning, havs och sjösediment (öppna data) på SGU:s webbplats
Kartvisaren – Miljöövervakning, havs- och sjösediment på SGU:s webbplats
Det går dessutom fortfarande att ladda ned data avseende miljögifter i biota från IVL Svenska Miljöinstitutets webbplats.
Data avseende miljögifter i biota på IVLs webbplats
Användarvillkor
Samtliga data som finns inom datavärdskapet får fritt användas enligt licensvillkoren CC0 licens. Licensvillkoren innebär att du har tillstånd att använda, sprida, göra om, modifiera och bygga vidare på data, även i kommersiella sammanhang. Att ange datakälla är inte ett krav, men SGU ser gärna att den som publicerar miljöövervakningsdata anger att denna hämtats från datavärdskapet (inklusive namn på undersökning och finansiär).
Översikt
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) är av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) utsedd till nationell datavärd för marina fysikaliska, kemiska och biologiska data från de hav som omger Sverige. Undersökningarna ingår i miljöövervakningens programområden Kust och hav, Oceanografi samt Marinbiologi. En förteckning över de programområden delprogram, och undersökningar som datavärdskapet omfattar återfinns på datavärdens webbplats ”Så fungerar datavärdskapet” Data lagras i informationskällan Svenskt HavsARKiv (SHARK).
Innehåll
SHARK-databasen innehåller huvudsakligen data om biologiska förhållanden i sediment och vattenmassa, samt fysikaliska/kemiska parametrar i vatten. Uppgifter som lagras inom datavärdskapet avser fysikaliska och kemiska variabler, djur- växt- och bakterieplankton, klorofyllhalt, primärproduktion, sedimentation, makrofauna, vegetation, förekomst av vikaresäl, gråsäl och knubbsäl, sälpatologi och tumlarobservationer. I många av miljöövervakningens delprogram rör det sig om tidsserier från 1970- eller 1980-talen och framåt, men i SHARK lagras även historiska data insamlade från slutet av 1800-talet. Databasen omfattar även analyser av olika parametrar (aluminium, järn, mangan, magnesium, kol, kväve, fosfor och kisel) i sedimenterande material, samt uppgifter om sedimentationshastighet (gram torrvikt m-2 dag-1) från marina undersökningsstationer.
Dataåtkomst
Data som lagras i SHARK görs tillgängliga genom två olika tjänster; webbgränssnittet SHARKweb och API-tjänsten SHARKdata. SHARKweb är den huvudsakliga webbplatsen för utsökning och nedladdning av data i textfiler (txt-format). Här går det också att ta del av provtagningsstatistik och att ladda ned datapaket baserat på gjorda filtreringsurval. SHARKdata erbjuder nedladdning via API, där målgruppen är andra system (maskin till maskin) som önskar samla in och använda, eller publicera data, i portaler etc.
Webbgränssnittet SHARKweb på SMHI:s webbplats
API-tjänsten SHARKdata på SMHI:s webbplats
Användarvillkor
Data som inte bedömts känsliga utifrån sekretesslagstiftning tillgängliggörs för fritt vidareutnyttjande enligt CC0 licens och är därmed fria att utan kostnad använda, återanvända, distribuera och aggregera. Att ange datakälla är inte ett krav, men SMHI ser gärna att den som publicerar miljöövervakningsdata anger att denna hämtats från datavärdskapet.
Översikt
Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är nationell datavärd för data som insamlats från sötvatten inom nationell och regional miljöövervakning samt från lokal övervakning inom recipientkontroll, egenkontroll och kommunal övervakning. Datavärdskapet finansieras av Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Undersökningarna ingår i miljöövervakningens programområden Sötvatten, Integrerad kalkeffektsuppföljning, Åtgärdsuppföljning samt Skog. En förteckning över de programområden, delprogram och undersökningar som datavärdskapet omfattar återfinns på datavärdens webbplats tillsammans med direktlänkar till data.
Datavärdskap – Sjöar och vattendrag på SLU:s webbplats
Innehåll
Miljöövervakning utförs på nationell och regional nivå inom en rad olika delprogram i flodmynningar, trendvattendrag, trendsjöar, omdrevssjöar, de stora sjöarna, inom kalkeffektuppföljning med mera. Uppgifter som lagras inom datavärdskapet avser mätningar av vattenkemi, växt- och djurplankton, bottenfauna, stormusslor, påväxtalger samt makrofyter i sjöar och vattendrag. I många fall rör det sig om långa tidsserier, från 1960-talet och framåt. Datavärdskapet för kemi och biologi (utom fisk) i sjöar och vattendrag omfattar inte renodlade sedimentdata, men däremot finns sedimentdata tillgängliga för nedladdning på en de gamla databaser som kan nås via datavärdskapets webbplats. I Databank för sediment lagras sedimentdata som samlats in från stationer för sediment i sjöar och vattendrag samt inom projekt i Hjälmaren (1977), Mälaren (1987), Vänern (1974 och 1984), Vättern (1971-73), nationella referenssjöar (länsvis), sjön Runn samt Kolbäcksåns sjöar. Exempel på parametrar som lagrats är vattenhalt, glödförlust, fosfor, kväve, organiskt kol (TOC), bas- och tungmetaller. Data kan för närvarande laddas ned länsvis eller per huvudavrinningsområde i form av textfiler (.txt-format).
I datavärdskapet lagras data som insamlats inom olika recipientkontrollprogram. En förteckning över idag ingående recipientkontrollprogram (kommunal övervakning, recipientkontroll, samordnad recipientkontroll) återfinns på datavärdskapets webbplats ”Recipientkontroll (SRK och RK)”.
Dataåtkomst
Data lagras och tillgängliggörs via tjänsten Miljödata-MVM, via vilken data kan laddas ned i Excelformat. Utsök av data kan göras via olika sökkriterier (plats, datatyper, tidsintervall) och en tillhörande kartfunktion.
Miljödata-MVM på SLU:s webbplats
Dessutom finns mer information med anknytning till sediment på SLU:s webbplats:
Användarvillkor
Samtliga data som finns inom datavärdskapet får fritt användas enligt CC0-licens. SLU ser dock gärna att den som publicerar miljöövervakningsdata anger att denna har hämtats från datavärdskapet och vem som samlat in de data som används (dvs. finansiär och därmed vanligen dataägare).
Översikt
Institutionen för mark och miljö vid SLU utför i samarbete med Institutionen för vatten och miljö vid SLU nationell miljöövervakning av bekämpningsmedel på uppdrag av Naturvårdsverket. Den nationella miljöövervakningen av bekämpningsmedel startade år 2002 i syfte att följa den långsiktiga förändringen över tiden när det gäller jordbrukets påverkan från bekämpningsmedel på miljön. Övervakningen ingår som en del i datavärdskapet för jordbruksmark, som förvaltas av Institutionen för mark och miljö vid SLU. I datavärdskapet ingår bland annat att lagra och tillgängliggöra data avseende bekämpningsmedel i sediment, ytvatten och grundvatten. Miljöövervakning av bekämpningsmedel utförs främst i fyra små avrinningsområden som representerar varsin jordbruksregion i den södra och sydvästra delen av Sverige. I varje typområde provtas ytvatten och sediment, från den bäck som avvattnar området, samt grundvatten från ca 3-6 meters djup. I miljöövervakningen ingår också två lite större skånska åar (Skivarpsån och Vege å) där ytvatten och sediment provtas.
Innehåll
Mängden data med avseende på sediment är relativt begränsad. Bekämpningsmedel i sediment analyseras en gång per år i sex provpunkter (vattendrag och åar) i den södra och sydvästra delen av Sverige. Sedimentdata finns tillgängliga från 2003 och framåt. För ytvatten finns data för både tidstyrda prover från typområdena och momentana prover (insamlade för hand) från de större åarna. I ett av typområdena finns även en provtagare för flödesstyrda prover. Data avseende ytvatten finns tillgängliga från 2002 och framåt.
Dataåtkomst
Data avseende bekämpningsmedel i sediment finns att hämta via webbsidan Bekämpningsmedel i grundvatten och sediment på Institutionen för mark och miljö vid SLU. Data för respektive typområde och de två lite större skånska åarna kan laddas ned i Excelformat.
Data avseende bekämpningsmedel i grundvatten och sediment på SLU:s webbplats
I en annan databas, Regionala pesticiddatabasen (RPD), går det att söka efter bekämpningsmedel som påträffats i miljöövervakning av svenska vatten som inte ingår i den löpande, nationella, miljöövervakningen (t.ex. kommuner, länsstyrelser och vattenvårdsförbund). Datamaterialet kommer från provtagningar utförda i hela Sverige. Resultaten från RPD utgör ett viktigt komplement till arbetet med den nationella miljöövervakningen. Regionala pesticiddatabasen nås via webbtjänsten Miljödata-MVM.
Regionala pesticiddatabasen, Miljödata-MVM, på SLU:s webbplats
Användarvillkor
Samtliga data som finns inom datavärdskapet får fritt användas enligt CC0-licens. SLU ser dock gärna att den som publicerar miljöövervakningsdata anger att denna har hämtats från datavärdskapet och vem som samlat in de data som används (dvs. finansiär och därmed vanligen dataägare).
Översikt
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har ett miljöövervakningsprogram för radioaktiva ämnen. I den marina miljön övervakas förekomst av radioaktiva ämnen dels i ytnära havsvatten, dels i bottensediment och fisk i havet. Inom Strålskyddsmyndighetens miljöövervakning finns Miljödatabasen och Cesiumdatabasen. I Miljödatabasen finns enskilda mätvärden av nuklider och prover kopplade till en provstation. I Cesiumdatabasen finns resultat från alla cesiummätningar i olika typer av provslag (vilt, insjöfisk, svamp och bär) som gjorts tillgängliga för myndigheten. Myndighetens kartvisare innehåller bland annat en karta över cesiumnedfallet efter Tjernobylolyckan, baserad på flygmätningar.
Innehåll
En del av kartläggningen av radioaktiva ämnen avser sediment i öppet hav. Programmet omfattar 16 utsjöstationer runt Sverige och har pågått sedan 2003 med provtagning vart femte år. Strålsäkerhetsmyndigheten låter ta prover inom programmet för analys av radioaktiva ämnen och analyserar för närvarande dessa prover med avseende på innehåll av 137Cs. Programmet i sin helhet omfattar även metaller och organiska miljögifter och utförs av Sveriges geologiska undersökning (SGU) på uppdrag av Naturvårdsverket. Strålsäkerhetsmyndigheten driver även sedan 2006 ett nationellt delprogram för radionuklider i havsvatten. Vatten tas på 6 stationer runt Sveriges kust och vattnet analyseras, för närvarande endast med avseende på 137Cs och 3H. Mängden data från det nationella programmet är därför än så länge begränsat.
Dataåtkomst
I Miljödatabasen kan du söka data som tagits fram inom Strålsäkerhetsmyndighetens miljöövervakningsprogram. Du kan söka fram enskilda mätvärden för olika nuklider och prover som är kopplade till en specifik provtagningsstation. Detta innebär att du kan följa utvecklingen över tid för en viss station. I databasen finns resultat för såväl cesium som andra radioaktiva ämnen.
Miljödatabasen på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats
Cesiumdatabasen på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats
Användarvillkor
Informationen är öppen och tillgänglig för vidareutnyttjande enligt licensvillkoren CC0 licens.
Översikt
Stationsregistret innehåller uppgifter om övervakningsstationer och provplatser som används eller har använts inom svensk miljöövervakning. Stationsregistret används av samtliga beställare, utförare och datavärdar inom den svenska miljöövervakningen. Registret utgör en sammanhållande nod inom miljödataförsörjningen genom den unika identifieraren och kopplingen till äldre namn på provplatser och övervakningsstationer. Stationsregistret är också en gemensam så kallad Inspire-tjänst för myndigheter med informationsansvar för anläggningar och platser för miljöövervakning enligt förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation med ändring enligt SFS 2016:1192. Inspiredirektivet syftar till att standardisera hur geografisk information utformas och görs tillgänglig i EU. Inspire står för Infrastructure for Spatial Information in Europe.
Innehåll
I stationsregistret tilldelas varje provplats och övervakningsstation en unik identitetsbeteckning så att beställare, utförare, datavärdar, dataanvändare och webbtjänster kan referera till samma begrepp. Stationsregistret ger också en samlad bild över var miljöövervakning med mera har utförts i Sverige. Stationsregistret innehåller två typer av platser:
Stationsregistret innehåller de platser som rapporterats till nationella datavärdar. Mätdata och annan information från mättillfällena finns hos respektive datavärd. Innehållet i registret uppdateras av datavärdarna.
Dataåkomst
Stationsregistret har en egen webbplats och kartvisare där information om provplatser, dokument med mera återfinns.
Användarvillkor
Informationen som finns i Stationsregistret får fritt användas enligt licensvillkoren CC0 licens.
Översikt
Vattenorganisationer är sammanslutningar av de lokala aktörer som finns närmast vattendrag, sjöar och hav. I dessa organisationer kan aktörerna hitta gemensamma lösningar i vattenfrågor, till exempel övervakning av vattenkvaliteten (så kallad samordnad recipientkontroll). Vattenorganisationer är ett samlingsnamn för vattenförbund, vattenvårdsförbund och vattenråd där kommuner, markägare, kraftbolag, industrier och andra intressenter kan ingå. De arbetar med vattnens avrinningsområden som utgångspunkt. Organisationerna kan exempelvis ta prover, arbeta med vattenvård och genomföra utbildningsinsatser. Vattenorganisationernas arbete och samverkan med myndigheterna är viktiga delar i vattenförvaltningen.
Innehåll
Hur information och data redovisas och tillgängliggörs skiljer sig mellan olika vattenorganisationer. Några rapporterar data till nationella datavärdar medan andra inte gör det. Av Miljöövervakningsutredningen (2019) framgår att det finns stora mängder data från kommuners och verksamhetsutövares miljöövervakning som inte rapporteras till datavärdar inom den statliga miljöövervakningen, utan i stället lagras lokalt på egna databasar.
Dataåtkomst
På Vattenmyndigheternas webbplats finns mer information om olika typer av vattenorganisationer samt en förteckning över de cirka 200 vattenorganisationer som återfinns i Sverige, fördelade på de fem vattendistrikten. För information om sedimentdata hänvisas till respektive vattenorganisation.
Information om vattenorganisationer på Vattenmyndigheternas webbplats
Översikt
Sveriges geologiska undersökning (SGU) ansvarar för att utforska och kartlägga bottenförhållanden inom svenskt territorialhav och ekonomiska zon (EEZ). Den maringeologiska karteringen har pågått sedan 1969. Syftet med undersökningen är att ta fram kunskap och information avseende havsbottnens sammansättning, egenskaper och uppbyggnad som underlag i kustzons- och havsplanering samt i arbetet med de marina direktiven, miljöövervakning och nationella miljömål. Den information som tas fram utgör också ett viktigt underlag för biologiska inventeringar, för fiskenäringen och för Försvarsmakten. Maringeologisk undersökning bygger i stor utsträckning på hydroakustiska mätningar och sedimentprovtagning samt visuella bottenobservationer.
Innehåll och dataåtkomst
Kopplade till insamlingen av maringeologiska data tillhandahåller SGU ett antal produkter (följ länkarna för att läsa om respektive produkt, dataformat, datakvalitet m.m. på SGU:s webbplats):
Kopplade till dessa produkter finns även tjänster både för att titta på datamängder i kartvisaren på SGU:s webbplats och som WMS/WFS för att använda i egna system (se under rubriken Sök- och visningstjänster).
Användarvillkor
På grund av restriktioner genom Lagen om skydd av geografisk information (2016:319) visas endast information utanför sjöterritoriets gräns i havet (tidigare territorialgränsen) med undantag för data som beviljats spridningstillstånd av Sjöfartsverket (se nedan under Sjöfartsverkets nationella djupdatabas och sjökortsdatabas).
Översikt
Sjömätning, hydrografi, innebär en uppmätning av havsbottnens topografi, alltså terrängens fysiska form och höjdskillnader. Sjömätning regleras i 3-5 §§ lagen om skydd för geografisk information, och enligt lagens 3 § får Försvarsmakten, Sjöfartsverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU) utföra sjömätning. Sjöfartsverket ansvarar för den nationella djupdatabasen och är huvudsaklig utförare av djupmätningar. Sjöfartsverket utför sjömätningen för att det ska finnas information med korrekta djup och bottenbeskaffenheter för de svenska farlederna. Djupdata används på Sjöfartsverket främst för att ta fram djupkurvor och siffror till sjökort. Vidare används djupdata till exempel för att bestämma lämpliga positioner vid placering av farledsutmärkning. Högupplöst djupdata kan också användas vid till exempel miljöanalyser, habitatsmodeller, etablering vid offshoreanläggningar och vindkraftsparker. Sjöfartsverket är även förvaltare av Sjökortsdatabasen, i vilken i stort sett samtliga svenska sjökort finns lagrade.
Innehåll
De sjömätningar som har gjorts i svenska vatten (Sveriges havsområden samt de stora sjöarna) lagras i en databas på Sjöfartsverket. I djupdatabasen lagras analyserade och utvärderade elektroniska sjömätningsdata samt djup från äldre analoga kartor där ingen modern sjömätning finns. Säkerhetshöjande sjömätningar görs enligt internationell standard S44. Utifrån djupdatabasen kan också olika produkter tas fram som till exempel tvärsnittsprofil, djupkartor och 3D-modeller.
I Sjökortsdatabasen finns information om Sveriges kuststräckor från Haparanda till Strömstad. Databasen innehåller även de stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren samt Göta kanal, Trollhättekanal och Dalslands kanal. Informationen i databasen är lagrad i sex olika skalområden (t.ex. hamn-, special-, skärgårds-, och kustkort), där skalområdet med hamninformation är minst generaliserat och innehåller mest detaljerade data. Sjökortsdatabasen baseras på den standard som International Hydrographic Organization, IHO, har tagit fram för digital sjökortsinformation. Standarden, som benämns S57, antogs officiellt av världens sjökarteinstitutioner 1992 och används vid överföring av digital sjökortsinformation.
Dataåtkomst
Förutsatt att datamängden får spridningstillstånd enligt lagen om skydd för geografisk information (2016:319) kan djupdata beställas från Sjöfartsverket mot en avgift (se nedan under Användarvillkor). En modern sjömätning kan innehålla flera hundra mätpunkter per kvadratmeter, vilket innebär att det snabbt kan bli mycket stora datamängder. Sjöfartsverket erbjuder informationen i ett rutnät (grid) med 2 m, 10 m, 20 m, 100 m och 300 m standardgrid. Dessa levereras i Shape-format eller som koordinatlista (ASCII-fil). Djupdata kan levereras i olika format som Shape, XYZ ascii, ArcGIS-raster och ArcGis-TIN. Kartprojektion Sweref 99TM eller RT90 2,5g V.
Information om djupdata på Sjöfartsverkets webbplats
Information om spridningstillstånd på Sjöfartsverkets webbplats
Sjöfartsverket erbjuder också tjänster både för att titta på sjökort och datamängder i kartvisaren på webbplatsen och som WMS/WFS för att använda i egna system. Tjänsterna går att använda för inläsning i GIS- och kartprogram och som bakgrundskartor på hemsidor och kartfönster. Vidare kan informationen användas för underlag av olika analysresultat och rapporter.
Information om karttjänster på Sjöfartsverkets webbplats
Av intresse för marin kartering och arbetet med förorenade sediment är även Östersjödatabasen eller The Baltic Sea Bathymetry Database (BSBD) som den heter på engelska.
Östersjödatabasen (information på Sjöfartsverkets webbplats)
Användarvillkor
Information om djupdata är sekretesskyddad och vid varje uttag rådfrågas Försvarsmakten. I vissa fall kan skyddade uppgifter lämnas ut om kunden skriver på en ansvarsförbindelse om att data behandlas på korrekt sätt. Förutsatt att datamängden får spridningstillstånd enligt lagen om skydd för geografisk information kan djupdata beställas från Sjöfartsverket mot en avgift. Offentliga aktörer som myndigheter och kommuner kan mot en avgift köpa befintligt djupdata från Sjöfartsverket för ett specificerat ändamål. Djupdata får endast användas för det ändamål som tillståndet är ansökt för. Om samma data ska användas för ett annat ändamål måste en ny ansökan lämnas in och eventuellt ytterligare en avgift betalas för samma data.
Översikt
Syftet med kartvisaren Maringeologi är att tillgängliggöra information om havsbottnen inom svenskt kontinentalsockelområde. De lösa avlagringarna på havsbottnen är en förutsättning för växt och djurliv i havet. För att kunna planera och fatta rätt beslut gällande våra hav behövs information om vad som döljer sig under ytan. Informationen i denna kartvisare skall kunna användas som överordnat underlag till planering och beslutsfattning, till exempel inom havsplanering, habitatmodellering, miljökonsekvensutredningar (t.ex. gällande installationer på havsbottnen), blåa översiktsplaner med mera.
Innehåll
Kartvisaren består av fyra huvudlager, varav tre är lagren Maringeologi 1:500 000, 1:100 000 samt 1:25 000, där det sistnämnda är den mest detaljerade produkten. I dessa ges bland annat information om det i bottenytan dominerande sedimentets horisontala utbredning (benämns bottenmaterial, dominerande översta metern i kartvisaren). Ett lager kallat Tunt ytlager av bottenmaterial, mäktighet mindre än 50 cm beskriver även avsättningen i den allra översta delen. De olika klasserna av bottenmaterial ger information om bildningssätt och kornstorlek. Det fjärde lagret Marina sedimentprover visar i punktform var och vad som provtagits inom svenskt territorialhav och svensk ekonomisk zon (EEZ) samt information om organiska miljögifter och metaller och näringsämnen i sediment.
Dataåtkomst
Kartvisaren nås lättast från SGU:s startsida på webben genom rullgardinsmenyn under rubriken Kartor och 3D. Kartvisaren för maringeologi återfinns i listan över SGU:s samtliga kartvisare. Mer information om den valda kartvisaren finns under fliken Om kartvisaren.
Kartvisaren Maringeologi på SGU:s webbplats
Användarvillkor
Informationen i karttjänsten är tillgänglig för alla. På grund av restriktioner genom Lagen om skydd av geografisk information (2016:319) visas endast information utanför sjöterritoriets gräns i havet (tidigare territorialgränsen) med undantag för data som beviljats spridningstillstånd av Sjöfartsverket.
Översikt
SGU:s kartvisare Maringeologi, metaller och näringsämnen ger en rikstäckande översikt över halter av näringsämnen och metaller i sediment inom Sveriges havsområden, inklusive den ekonomiska zonen. Informationen är tänkt att användas som underlag vid beslutsfattande och planering, exempelvis inom havsplanering, habitatmodellering och miljökonsekvensutredningar. Den utgör också viktigt underlag vid biologiska inventeringar och för Försvarsmakten.
Innehåll
Kartvisaren Maringeologi, metaller och näringsämnen redovisar lägen för provtagningsstationer där ytsediment i svenska havsområden har provtagits. Proverna har sedan analyserats med avseende på metaller och näringsämnen och analysresultaten presenteras i kartvisaren. Provtagning har skett i den översta centimetern av ackumulationsbottnar i svenska havsområden och analysresultat visas för ett urval av grundämnen. Arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink redovisas klassade i enlighet med Naturvårdsverkets rapport 4914, Bedömningsgrunder för miljökvalitet Kust och Hav. Fosfor, järn, silver, tenn, uran, vanadin och wolfram redovisas klassade efter halt i sedimenten. Annan information som kan vara till hjälp vid användningen av kartvisaren visas också, exempelvis utbredning av ackumulationsbottnar (sedimentationsområden), sediment med hög organisk halt och gashaltiga sediment. Även annan miljöövervakningsdata visas översiktligt i form av lägen för provtagningsstationer samt platser där verksamhetsutövare har givits tillstånd att dumpa muddermassor.
Dataåtkomst
Kartvisaren nås lättast från SGU:s startsida på webben genom rullgardinsmenyn under rubriken Kartor och 3D. Kartvisaren Maringeologi, metaller och näringsämnen återfinns i listan över SGU:s samtliga kartvisare. Mer information om den valda kartvisaren finns under fliken Om kartvisaren.
Kartvisaren Maringeologi, metaller och näringsämnen på SGU:s webbplats
Användarvillkor
Informationen i karttjänsten är tillgänglig för alla.
Översikt
SGU:s kartvisare Maringeologi, organiska miljögifter ger en rikstäckande översikt över halter av organiska miljögifter i sediment inom Sveriges havsområden, inklusive den ekonomiska zonen.
Innehåll
Kartvisaren redovisar lägen för provtagningsstationer där ytsediment i svenska havsområden har provtagits. Proverna har sedan analyserats med avseende på organiska miljögifter och analysresultaten presenteras i kartvisaren. Provtagning har skett i den översta centimetern av ackumulationsbottnar i svenska havsområden och analysresultat visas för ett urval organiska miljögifter. HCB, DDT (summa), HCH (summa) Klordan (summa), PBDE (summa), PAH (summa 11) och PCB (summa 7) redovisas klassade i enlighet med Naturvårdsverkets rapport 4914, Bedömningsgrunder för miljökvalitet Kust och Hav. Annan information som kan vara till hjälp vid användningen av kartvisaren visas också, exempelvis utbredning av ackumulationsbottnar (sedimentationsområden), sediment med hög organisk halt och gashaltiga sediment. Även annan miljöövervakningsdata visas översiktligt i form av lägen för provtagningsstationer samt platser där verksamhetsutövare har givits tillstånd att dumpa muddermassor. Data insamlat inom miljöövervakningsprogrammet (programområde Kust och hav) redovisas i och går att ladda ned via kartvisaren Miljöövervakning, havs- och sjösediment.
Dataåtkomst
Kartvisaren nås lättast från SGU:s startsida på webben genom rullgardinsmenyn under rubriken Kartor och 3D. Kartvisaren Maringeologi, organiska miljögifter återfinns i listan över SGU:s samtliga kartvisare. Mer information om den valda kartvisaren finns under fliken Om kartvisaren.
Kartvisaren Maringeologi, organiska miljögifter på SGU:s webbplats
Användarvillkor
Informationen i karttjänsten är tillgänglig för alla.
Översikt
I SGU:s kartvisare Miljöövervakning – havs- och sjösediment redovisas den data som samlas in inom ramen för nationell-, regional- och lokal miljöövervakning. Syftet är i första hand att redovisa tillstånd och trender av miljögiftsbelastning i sediment. Analyserna görs på prover tagna från sediment i ackumulationsområden som ofta utgör en sänka för många grundämnen och miljögifter. Informationen visar det övervakade områdets hälsotillstånd och kan användas som underlag vid samhällsplanering.
Innehåll
Kartvisaren innehåller en grafisk presentation av tidsserier och statistisk information. Data kan laddas ned över valfritt län eller miljöövervakningsstation. Kartvisaren visar enbart data som insamlats fram till 2011. För nedladdning av data som rapporterats in till datavärdskapet för miljögifter hänvisas istället till SGU:s nya kartvisare med möjlighet till utsök och uttag av data för provplatser där halter av metaller och organiska miljögifter har rapporterats in till datavärdskapet för miljögifter (länk till kartvisare och utsök av halter av miljögifter på SGU:s webbplats).
Dataåtkomst
Kartvisaren nås lättast från SGU:s startsida på webben genom rullgardinsmenyn under rubriken Kartor och 3D. Kartvisaren Miljöövervakning – havs- och sjösediment återfinns i listan över SGU:s samtliga kartvisare. Mer information om den valda kartvisaren finns under fliken Om kartvisaren.
Kartvisaren Miljöövervakning – havs- och sjösediment på SGU:s webbplats
Användarvillkor
Informationen i karttjänsten är tillgänglig för alla.
Översikt
I kartvisaren Stranderosion och geologi, kust hittar du geologisk information från kustzonen i Skåne, Halland och västra Blekinge. Informationen utgör framför allt underlag för att bedöma känslighet för stranderosion men kan också användas för till exempel samhällsplanering och miljöövervakning. Informationen är insamlad under åren 2012–2018 och har bearbetats för att bli mer användaranpassad.
Innehåll
I kartvisarens lagerlista finns följande lager:
Dataåtkomst
Kartvisaren nås lättast från SGU:s startsida på webben genom rullgardinsmenyn under rubriken Kartor och 3D. Kartvisaren Stranderosion och geologi, kust återfinns i listan över SGU:s samtliga kartvisare. Mer information om den valda kartvisaren finns att under fliken Om kartvisaren.
Kartvisaren Stranderosion och geologi, kust på SGU:s webbplats
Användarvillkor
Informationen i karttjänsten är tillgänglig för alla.
Översikt och dataåtkomst
Sjöfartsverket erbjuder tjänster både för att titta på sjökort och datamängder i kartvisaren på webbplatsen och som WMS/WFS för att använda i egna system. Tjänsterna går att använda för inläsning i GIS- och kartprogram och som bakgrundskartor på hemsidor och kartfönster. Vidare kan informationen användas för underlag av olika analysresultat och rapporter.
Översikt
Länsstyrelsens WebbGIS är ett verktyg för att titta på kartor och söka information. Varje län tillhandahåller sina egna karttjänster i form av WebbGIS och med det nya gränssnittet går det att använda webbgiset i alla webbläsare på allt från smarta telefoner till datorer. I WebbGIS-verktyget har varje länsstyrelse samlat ett urval av kartlager inom sina verksamhetsområden samt underlag från andra myndigheter. Länsstyrelsernas olika karttjänster kan därför skilja sig åt i innehåll och vilka funktioner som finns tillgängliga. Geodata och kartskikt (WMS-tjänster) går att ladda ned i länsstyrelsernas nationella geodatakatalog.
Innehåll och dataåtkomst
På respektive länsstyrelses webbplats finns hänvisningar och länkar till länsspecifika och gemensamma karttjänster samt s.k. samverkanstjänster (de sistnämnda är delvis skyddade av lösenord). Gemensamma karttjänster och samverkanstjänster delas av samtliga 21 länsstyrelser och omfattar tjänster som Sveriges länskarta, Digital miljöatlas, Vattenmyndigheternas vattenkarta, Svenska fiskeregler och Vindbrukskollen. De flesta av de länsspecifika karttjänsterna innehåller kartlager med uppgifter om potentiellt förorenade områden (EBH-stödet), tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter (NikITA) och andra underlag för samhällsplanering. Förutom den information som geodata ger finns det ofta ytterligare information i form av beslut eller rapporter med mera. I Länsstyrelsernas Geodatakatalog återfinns de karttjänster som tillhandahålls.
Länsstyrelsernas Geodatakatalog på Länsstyrelsernas webbplats
Flera länsstyrelser tillhandahåller dessutom specifika kartlager med uppgifter av särskilt intresse för arbetet med förorenade sediment (klicka på länkarna för att komma till de karttjänster som under hösten 2022 tillhandahålls av respektive länsstyrelse):
Användarvillkor
Länsstyrelsernas WebbGIS är öppen för alla. På respektive länsstyrelses webbsidor finns info om vad som finns i just deras webbGIS. Kartlager som är öppet data, metadata och vissa WMS-tjänster finns tillgängliga via länsstyrelsens geodatakatalog. Karttjänsterna gör inte anspråk på att redovisa alla underlag som man behöver ta hänsyn till i enskilda ärenden. Av bland annat upphovsrättsliga skäl är det inte möjligt att ta med allt underlag som är tillgängligt på Länsstyrelsen.
Översikt & innehåll
EBH-kartan Sverige är en karttjänst i form av karttittskåp/WebbGIS med uppgifter från EBH-stödet, en nationell databas över misstänkta eller konstaterat förorenade områden. EBH-stödet förvaltas av länsstyrelserna gemensamt men varje län ansvarar för informationen om EBH-objekten i sina län. Objekten i kartan är identifierade och inventerade enligt MIFO. Kartan ger inte en helhetsbild av landets förorenade områden. Mer information kan finnas hos andra myndigheter som kommuner, Försvarsmakten, Trafikverket och SGU. Metadata för kartlagret Potentiellt förorenade områden finns i länsstyrelsernas Geodatakatalog.
Information om MIFO på Naturvårdsverkets webbplats
Metadata för kartlagret Potentiellt förorenade områden i länsstyrelsernas Geodatakatalog
Dataåtkomst
Översikt
VattenAtlas är en webbaserad karttjänst som samlar både lokal, regional och nationell information relaterad till vatten på en plats. Syftet är planering över gränser för att underlätta beslut som ger bättre miljö i sjöar och vattendrag. Karttjänsten är framför allt framtagen för Skåne län (heltäckande data finns för hälften av Skånes kommuner), men kan i begränsad omfattning även användas på nationell nivå i och med att hälften av de cirka 200 datalager som används är rikstäckande. VattenAtlas är ett samarbete mellan flera vattenråd men förvaltas av via Höje å vattenråd. Kävlingeåns vattenråd har stått för framtagandet av VattenAtlas. Tjänsten har funnits sedan 2015 men håller för närvarande på att utökas för att bli komplett för hela Skåne. Region Skåne samt Länsstyrelsen (LOVA) har stått för finansiering av projektet. VattenAtlas riktar sig till alla, men särskilt användbar är VattenAtlas för verksamma inom VA, vattenvård och kommunal planering.
Innehåll och dataåtkomst
I VattenAtlas finns kommunal information om VA, fysisk planering och miljö, regional information från Länsstyrelsen som till exempel förorenade områden, dikningsföretag och havsnivåhöjning, nationell information från statliga myndigheter som till exempel skyddade områden och markförhållanden samt lokal information för avrinningsområden som till exempel anlagda våtmarker, översvämningskartering och fördjupad hydrologi. Man hittar även annan allmännyttig information som inte direkt är kopplad till vatten, till exempel Skåneleden. I VattenAtlas finns också en mängd funktioner för att rita, mäta, följa sin position eller för att dela kartinformation med andra. Via ”hjälpfunktionen” på webbplatsen nås informationsblad och användarguide till VattenAtlas.
Länk till VattenAtlas webbplats
Användarvillkor
VattenAtlas är fritt tillgänglig för alla och fungerar i läsplatta och mobil.
Översikt
I Sverige har Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) till uppgift att samordna och underlätta att öppna data från den offentliga sektorn blir tillgängliga för användning. DIGG driver metadataportalen Sveriges dataportal som gör det möjligt för allmänheten att söka bland data som tillhandahålls av offentliga och privata organisationer.
Innehåll
På Sveriges dataportal synliggörs data från en rad olika typer av organisationer och sektorer och det är möjligt för allmänheten att söka bland data som tillhandahålls av offentliga och privata organisationer. Här finns enbart information om datamängder, det vill säga metadata (information som beskriver innehåll, tillgänglighet och kvalitet i datamängder och tjänster). Data hämtas i sin tur via länkar för nedladdning eller efterfrågas hos respektive organisation som ansvarar för sina egna datamängder. Datamängderna är huvudsakligen kategoriserade ämnesvis, men data med anknytning till sediment kan finnas under flera ämnesområden, till exempel miljö, transporter, jordbruk samt internationella frågor.
Dataåtkomst
Sveriges dataportal på DIGG:s webbplats
Användarvillkor
Sveriges dataportal är öppen för alla. Hur data och API:er på Sveriges dataportal får användas bestäms emellertid av den tillhandahållande organisationen. Det kan till exempel skilja sig åt om du får återanvända helt fritt, om du behöver referera till den tillhandahållande organisationen när du använder dig av data eller API:et eller kanske till och med betala en avgift. Verksamheter är rekommenderade att rättighetsmärka eller licensiera den data som publiceras genom Creative Commons version 4.0. På så vis att det är tydligt för er som användare hur ni får komma åt, använda och dela data. Bra att känna till är att Creative Commons bygger på frivillighet, egen vilja och ömsesidig respekt. Organisationer har ibland särskilda avtalsvillkor eller processer för att ge behörighet till att få åtkomst och använda vissa data och API:er. I de fallen finns mer information om detta hos den tillhandahållande organisationen.
Översikt
Geodataportalen är en ingång till webbaserade geodata[1] och tjänster från olika organisationer. Portalen ger möjlighet att söka, titta på och ladda ned geodata från olika informationskällor. Geodataportalen visar vad som finns och var det finns. Geodataportalen förvaltas av Lantmäteriet, i sin roll som geodatasamordnare. Den är utvecklad av Lantmäteriet, i samverkan med många myndigheter, för att vara en gemensam ingång till geodata och tjänster i Sverige. Geodataportalen är också ingången för Sveriges geodatasamverkan i Europa, enligt Inspire-direktivet. Geodataportalen riktar sig främst till professionella användare.
Innehåll
Portalen innehåller metadata, det vill säga information som beskriver innehåll, tillgänglighet och kvalitet i datamängder och tjänster. Metadata gör det lättare att hitta och utvärdera om det är vad du söker och vill använda. Geodataportalen innehåller i sig inte några tjänster eller data. Geodata och tjänster som du når via portalen är lagrade hos respektive producent. I portalen ingår en nationell metadatakatalog som beskriver tillgängliga geodata, deras kvalitet och villkor för användning. Av intresse för arbetet med sedimentfrågor när det gäller geodata kan till exempel vara kartor över maringeologi, ytsubstrat, havsbottenyttäcke och stranderosion vid kusterna.
Dataåtkomst
Geodataportalen på Lantmäteriets webbplats
Användarvillkor
Geodataportalen är öppen för alla. Det krävs inget avtal för att titta och söka i portalen. För att hämta hem den information som portalen visar behövs i de flesta fall ett avtal. I Geodatasamverkan finns ett användaravtal som underlättar tillgången till avgiftsbelagda geodata från flera myndigheter. Avtalet ger tillgång till ett samlat utbud mot en årsavgift. Myndigheter, regioner, kommuner och organisationer med offentliga uppgifter kan teckna användaravtal för Geodatasamverkan. De får då tillgång till geodata och tjänster för offentlig användning. Produktutbudet för Geodatasamverkan innehåller geodata och tjänster från Lantmäteriet, Sjöfartsverket och SGU.
[1] Med geodata avses data som på något sätt är knuten till ett geografiskt läge, till exempel kartdata och registerinformation om geologiska företeelser, men också uppgifter om byggnader, sjöar, vegetation m.m.
Översikt
I Naturvårdsverkets Metadatakatalog för Geodata finns data från till exempel miljöövervakning, områdesskydd och resultat från inventeringar och analyser. Metadatakatalogen vänder sig främst till yrkesverksamma inom området men även till privatpersoner. Data från den tidigare Miljödataportalen, som avvecklades 2023, återfinns i katalogen.
Innehåll
Metadatakatalogen innehåller metadata, det vill säga information som beskriver innehåll, tillgänglighet och kvalitet i datamängder och tjänster. Inom bland annat ämnesområdena Sjöar och Vattendrag, Kust och Hav och Miljö finns information och data av intresse för arbete med vattenmiljöer. Det kan däremot vara svårt att hitta information av intresse för sedimentrelaterade frågor genom sökning på specifika ämnesområden.
Metadatakatalogen för Geodata, Naturvårdsverket
Mer information om Naturvårdsverkets tillgängliggörande av öppna data finns på Naturvårdsverkets webbplats.
Dataåtkomst
Från metadatakatalogens metadataposter kan datamängderna via länkar laddas ned i olika tekniska fomrat. Datamängderna kan sedan användas i ett eget verktyg, t.ex. för egna analyser.
Användarvillkor
Metadatakatalogen är öppen för alla.
Översikt
Produktportalen Geolagret ägs och förvaltas av SGU. I Geolagret går det att söka efter, beställa och i vissa fall ladda ner SGU:s produkter, det vill säga kartor, rapporter broschyrer och dylikt. Det går även att hitta information om SGU:s databaser och länkar till karttjänster.
Innehåll
I GeoLagret kan du söka efter och ladda ned många av SGU:s produkter. Det inkluderar bland annat kartor, rapporter, broschyrer, nedladdningsbara geologiska data, beställningsbara geologiska data, länkar till SGU:s olika karttjänster med mera. Information och data av intresse för arbete med sedimentrelaterade frågor finns inom ämnesområdet Maringeologi i form av nedladdningsbara datamängder (12 träffar), rapporter (9 träffar) och karttjänster (6 träffar). Även inom ämnesområdet Jordartsgeologi, Grundvatten och Berggrundsgeologi finns en del information och data med koppling till havs- och sjösediment.
Dataåtkomst
Geolagret nås lättast från rullgardinsmenyn under Rapporter på SGU:s startsida på webben. Utsökning av information kan göras med text eller i karta, eller med en kombination av båda. På SGU:s webbplats finns ytterligare information om Geolagret och hur utsökning och nedladdning av SGU:s produkter går till.
Information om Geolagret på SGU:s webbplats
Användarvillkor
Geolagret är öppet för alla. De produkter som är nedladdningsbara som pdf-filer är kostnadsfria. Om en produkt inte går att ladda ned, går den att beställa. Det går då att kontakta SGU:s kundservice för att få mer information och eventuella prisuppgifter.
Översikt
Länsstyrelsernas geodatakatalog är en söktjänst som kan användas för att leta efter olika slags geodata som länsstyrelserna har tillgång till. Geodatakatalogen lanserades 2017 och innehåller information om miljö, sjöar och vattendrag, kust och hav samt geovetenskap. Geodatakatalogen ägs och förvaltas av länsstyrelsen. Ansvariga myndigheter för informationen i katalogen är de 21 länsstyrelserna samt ett flertal andra statliga myndigheter som exempelvis Energimyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfartsverket, SGU, SMHI samt Trafikverket m.m. Målgruppen för geodatakatalogen är alla som har behov av att använda länsstyrelsernas geografiska information, exempelvis kommuner, andra myndigheter, näringsliv, skola och universitet och allmänheten.
Innehåll
Geodatakatalogen innehåller information om miljö, sjöar och vattendrag, kust och hav, geovetenskap med mera. Geodatakatalogen innehåller bara metadata och länkar. Geodata lagras separat. En kort sammanfattning samt metadata om informationen finns per information.
Dataåtkomst
Länsstyrelsernas Geodatakatalog kan nås via webbplatsen Karttjänster och geodata på respektive länsstyrelse. Gränssnittet består av en sökpanel och en resultatpanel. Sökning av information kan göras med text eller i karta, eller med en kombination av båda. Från resultatlistan går det att nå fördjupade beskrivningar, distributionsvägar, länkar till nedladdningstjänster och i vissa fall förhandsgranska datamängderna. Information och data av intresse för arbete med sedimentrelaterade frågor finns inom samtliga ämnesområden, men framför allt inom Biologi och ekologi, Geovetenskap, Kust och hav, Miljö, och Sjöar och vattendrag.
Ingång till Länsstyrelsernas Geodatakatalog på Länsstyrelsernas webbplats
Användarvillkor
Länsstyrelsens uttryckliga ambition är att så många som möjligt ska kunna använda portalen och ta del av informationen i densamma. I den Tillgänglighetsanalys som går att ladda ned på Länsstyrelsernas Geodatakatalog webbsida framgår vilket innehåll som brister i tillgänglighet, som till exempel vissa pdf-filer (t.ex. äldre publikationer och publikationer anpassade för arkivering).
Översikt
EBH-portalen är en informationsportal för de som arbetar med förorenade områden på länsstyrelser och kommuner. Även andra, som konsulter eller verksamhetsutövare kan ha nytta av innehållet. EBH-portalen drivs av länsstyrelserna.
Innehåll
Portalen innehåller vägledning och information om förorenade områden. På portalen finns exempelvis vägledande rättsfall som behandlar EBH-relaterade frågor. Samlingen omfattar över 250 rättsfall och fylls på med nya rättsfall löpande. Där finns även vägledning från länsstyrelsernas juristsamverkansgrupp för EBH-frågor, informationsmaterial i form av nyhetsbrev, broschyrer och faktablad. Av intresse för arbetet med förorenade sediment finns bland annat en serie broschyrer och faktablad om undersökning av föroreningar, riskförebyggande åtgärder samt saneringsåtgärder vid uppställningsplatser för fritidsbåtar.
Dataåtkomst
EBH-portalen (ebhportalen.se), en handläggarguide om förorenade områden
Användarvillkor
Portalen är öppen för alla.
Översikt
VISS (VattenInformationsSystem Sverige) är en databas för alla övervakningsaktiviteter som är kopplade till yt- och grundvattenstationer, inklusive utsjövatten. Systemet har utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs- och Vattenmyndigheten. VISS förvaltas idag av Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Olika aktörer inom miljöövervakningen tillhandahåller data om övervakningen till metadatabasen VISS. Datavärdarna levererar metadata från nationell övervakning, medan länsstyrelserna hanterar metadata från regional övervakning och recipientkontroll. Rapporteringen till EU gentemot ramdirektivet för vatten grundas på uppgifter som finns i VISS.
VISS är uppbyggd på en teknik som börjar uppvisa problem och kommer ersättas med ett nytt system. Enligt uppgift (november 2022) på VISS webbplats är det preliminära målet att projektet ska vara slutfört 2023/2024.
Innehåll
I VISS finns klassningar och kartor över alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Dessa är indelade i enheter som kallas vattenförekomster. För dessa vattenförekomster kan du i VISS bland annat hitta information om:
Information (metadata) avseende förorenade sediment är relativt sparsam. En fritextsökning (den 13 januari 2022) på sediment gav 31 träffar, fördelade på 19 övervakningsstationer (kust, sjö och vattendrag) och 12 övervakningsprogram (verifieringsövervakning, recipientkontroll, screening, kommunal övervakning, nationell miljöövervakning).
Dataåtkomst
Det finns flera olika sätt att ta del av informationen på VISS webbplats.
Det går bland annat att söka efter och ladda ned metadata utifrån olika sökkategorier under flikarna Hämta data, Avancerad sök och Områdesstatistik. Under fliken Kartor går det att titta på och hitta information (metadata) för enskilda vattenförekomster via Länsstyrelsernas karttjänst WebbGIS. I Vattenkartan visas resultat från VISS såsom vattenförekomster, statusklassningar, riskbedömningar, påverkanskällor, åtgärder och påverkansbedömningar m.m.
Vattenkartan på VISS webbplats (en karttjänst inom Länsstyrelsernas WebbGIS)
Användarvillkor
Data i VISS är fri att använda, återanvända, distribuera och aggregera enligt CC0-licens. Så långt det är möjligt ska VISS anges som källa, med länk och datum för nedladdning.
Översikt
Havsmiljöinstitutets Sveriges Vattenmiljö är en webbplats som innehåller aktuell information om miljötillståndet i grundvatten, sjöar och vattendrag, kust och hav. Sveriges Vattenmiljö är ett projekt som bygger på samverkan mellan myndigheter och universitet. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Naturvårdsverket finansierar portalen. På uppdrag av HaV arbetar Havsmiljöinstitutet med metodutveckling, miljöanalys av marina vatten och redaktionellt arbete. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ansvarar för att samordna miljöanalys av sötvatten. Informationen på Sveriges vattenmiljö bygger både på miljöövervakning och vetenskaplig kunskap. Användare är alla som vill veta mer om tillståndet i vår vattenmiljö samt de arbetar med vattenrelaterade frågor och sediment.
Innehåll
Webbplatsen delas upp i tillståndsrapporter för hur vattnet mår, vattentrender med kartor och grafer, kunskapsbank med fakta och fördjupning samt information om hur miljöövervakning genomförs. Utgångspunkten för beskrivningarna är resultaten från svensk akvatisk miljöövervakning, både nationell och regional. Tillsammans med vetenskapliga rapporter och en stor samlad expertis, är ambitionen att ge en aktuell och nyanserad bild av miljötillståndet i grundvatten, sjöar och vattendrag, kust och öppet hav. Innehållet fokuserar i huvudsak på vatten. Information om sediment finns på webbplatsen, men än så länge i begränsad omfattning.
Dataåtkomst
Länk till webbplatsen sverigesvattenmiljo.se
Användarvillkor
Informationen på webbplatsen sverigesvattenmiljo.se är tillgänglig för alla.
Översikt
Åtgärdsportalen är en webbplats som beskriver tillgängliga åtgärdsmetoder för efterbehandling av förorenade områden. SGF är huvudman för Åtgärdsportalen och initierade projektet hösten 2013. Naturvårdsverket, SGI och Trafikverket har möjliggjort projektet genom att finansiera arbetet i uppbyggnadsskedet. Naturvårdsverket har dessutom finansierat arbetet med metodbeskrivningar av åtgärdsmetoder för förorenade sediment och beskrivningar om fibersediment. Projektgruppen som tar fram informationen som finns på Åtgärdsportalen inkluderar personer med stor erfarenhet inom respektive ämnesområde. En referensgrupp granskar allt material innan publikation. I referensgruppen ingår bland annat representanter från Naturvårdsverket, SGI, SGU, Länsstyrelserna och privata aktörer med lång erfarenhet av efterbehandling.
Innehåll och dataåtkomst
På Åtgärdsportalen finns bland annat metodbeskrivningar för åtgärder av förorenade områden, uppdelat efter vilket medium de avser att behandla. Åtgärdsmetoder beskrivs även för sedimentområden, särskilt med avseende på fibersediment. Beskrivningar ges av de vanligast förekommande metoderna, hur de kan kombineras, och vad man bör känna till för att kunna bedöma om de är lämpliga att tillämpa för en specifik plats eller ej. Även beskrivningar av vanligt förekommande föroreningar ges, med introduktion till metoder som kan användas för att åtgärda föroreningarna. Portalen presenterar även referensprojekt för de olika metoderna med länkar för att ladda ner rapporter från dessa projekt.
Åtgärdsportalen är tänkt att uppdateras kontinuerligt och utgöra ett stöd för de som arbetar i efterbehandlingsbranschen, samt att ge en överblick över aktörer som har erfarenhet eller erbjuder tjänster för respektive metod. Framöver kommer fler och fler tekniker att läggas till, närmast är avvattningsmetoder för behandling av muddrade förorenade sediment.
Dataåtkomst
Användarvillkor
Informationen på Åtgärdsportalen är tillgänglig för alla
Översikt
På Undersökningsportalen beskrivs hur olika undersökningsstrategier, undersökningsmetoder och fältanalyser för förorenade områden bör genomföras, samt vanligt förekommande föroreningar. Projektet är en vidareutveckling av SGF:s fälthandbok för undersökningar av förorenade områden. Syftet är att ge en lättillgänglig sammanställning över den kunskap som finns och att bidra till att rätt strategi och metodik används vid rätt tillfälle och därmed bidra till god kvalitet på undersökningarna. Undersökningsportalen drivs av Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) och har finansierats av bland andra Naturvårdsverket, SGI och Trafikverket. Huvudsakliga användare är alla som arbetar med förorenade områden och sediment: verksamhetsutövare, myndigheter, konsulter och forskare.
Innehåll
Det finns inga specifika datamängder på portalen. Det ges beskrivningar av processen samt metoder för undersökning och riskbedömning av förorenade områden. Bland annat beskrivs under vilka förhållanden olika metoder är lämpliga såväl som hur SGF anser att en undersökning av ett förorenat område bör genomföras.
För sediment redovisas bland annat en översikt över provtagningsmetoder och -utrustning såsom rörprovtagare, lådprovtagare och gripskopor.
Dataåtkomst
Länk till Undersökningsportalen
Användarvillkor
Informationen på Undersökningsportalen är tillgänglig för alla.
Bakgrund
Mark- och miljö-GIS är ett register över alla vattenverksamheter som har tillståndsprövats i mark- och miljödomstolen. För att få bedriva vattenverksamhet av större omfattning krävs tillstånd från mark- och miljödomstolen. Bestämmelser om vattenverksamhet finns i 11 kap miljöbalken och i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.
Mark- och miljö-GIS förvaltas av Länsstyrelserna inom ramen för förvaltningsobjektet ”vatten och miljömål”, medan innehållet ägs av Domstolsverket. Användarna är främst handläggare inom Länsstyrelserna och Domstolarna som använder verktyget som ett stöd för att få en överblick över var tillståndsprövade verksamheter och anläggningar är lokaliserade samt vilka avgöranden och tillståndsbeslut som har fattats kopplade till dessa. Denna information används inom Länsstyrelserna främst avseende vattenverksamhet och miljöskydd.
Innehåll i informationskällan
Uppgifterna som finns i Mark- och miljö-GIS är kopplade till anläggningar. Innehållet som berör sediment är främst relaterat till kategorierna ”allmänna hamnar, far- och fartleder”, men också ”kraftverk, dammar och dämningar”, ”vattentäkter”, ”övriga anläggningar” och ”miljöfarliga verksamheter”. De uppgifter som finns att tillgå är namnet på tillståndsprövningen, datum för avgörandet, en allmän beskrivning, domstolsnummer m.m. Informationen kan visas i både tabell och som karta, varifrån även export av informationen kan ske.
Användarvillkor
Mark- och miljö-GIS är ett handläggningsverktyg som kräver särskild behörighet och säkerhetsklassning. Inga handlingar eller beslut finns att tillgå via Mark- och miljö-GIS. Handläggarna på Länsstyrelsen får begära ut beslut och handlingar från den domstol där målet avgjordes.
Översikt
Symphony är en metod för ekosystembaserad havsplanering. Symphony beräknar hur belastningar från mänskliga aktiviteter till havs påverkar naturvärden på varje plats i Sveriges hav. Metoden och det tillhörande planeringsstödet/-verktyget har tagits fram av Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med andra statliga myndigheter, universitet och miljökonsulter. Arbetet påbörjades år 2015 och de första resultaten var tillgängliga 2017. En utförlig beskrivning av metodiken och resultaten finns i Havs- och vattenmyndighetens rapport 2018:1.
Innehåll
Symphony beräknar kumulativ miljöpåverkan ur ett rumsligt perspektiv. Det betyder att för varje ytområde i havet (indelat i ett rutnät med 250 x 250 m rutor eller pixlar) ges ett värde som beskriver hur mycket vi människor påverkar en representation av den marina miljön. Metoden bygger på tre huvudkomponenter: kartor över belastningar, kartor över ekosystemkomponenter, samt en matris som anger hur känslig varje ekosystemkomponent är för varje belastning. Belastningar är sådant som kommer från oss människor och som kan skada den marina miljön. Ekosystemkomponenter är livsmiljöer, arter eller grupper av djur och växter som utgör en del av det marina ekosystemet. Data utgörs i de flesta fall av årsmedelvärden från de senaste åren eller decenniet. Därför ger resultatet en nutidsbild över hur nuvarande belastningar påverkar nuvarande ekosystem över året. Enstaka kortvariga belastningar ingår inte och säsongsspecifika analyser görs inte.
Dataåtkomst
Den data och metadata som ingår i Symphony är i många fall tillgängliga. Lågupplöst data och metadata som ingår i Symphony finns tillgänglig i en bilaga till Havs- och vattenmyndighetens rapport 2018:1 som kan laddas ned från Havs- och vattenmyndighetens webbsida. Normaliserade raster (kartor) som använts finns även de tillgängliga för nedladdning via webbsidan eller på förfrågan. De underliggande data som använts för att ta fram rastren är i vissa fall tillgängliga på förfrågan och i andra fall hänvisas till datakälla.
Information om Symphony på Havs- och Vattenmyndighetens webbplats
Användarvillkor
På Havs- och Vattenmyndighetens webbplats framgår att datadelningen omfattas av krav på datasäkerhet och spridningstillstånd. All återpublicering av data ska ske med referens till ursprunglig datakälla.
Översikt
DiVA är ett digitalt publiceringssystem som gör det möjligt för universitet, högskolor, forskande myndigheter och institut att samla och tillgängliggöra publikationer för omvärlden. DiVA är med sina 50 medlemmar Sveriges mest använda system för registrering och spridning av akademiska publikationsdata. DiVA ägs av Uppsala universitet och förvaltas av det gemensamma DiVA-konsortiet, som är ett samarbete mellan alla anslutna medlemmar. DiVA-konsortiet har en stämma och en strygrupp som förvaltar och utvecklar DiVA. Utvecklingen av DiVA styrs via förvaltningsplanen som i sin tur styrs och vid behov revideras av styrgruppen. För 2020–2022 planeras förändringar i form av att funktionalitet ska flyttas från äldre till nyare miljöer. Den nya miljön kommer att möjliggöra att data tillgängliggörs via API:er.
Innehåll
DiVA:s huvudsakliga syfte är att samla och tillgängliggöra forskningspublikationer och annat material som publiceras hos de 50 medlemsorganisationerna. DiVA är en bred plattform för öppen tillgång till publikationer men fungerar också som källa för underlag för statistik och utvärdering. I DiVA kan även dataset och projektinformation tillgängliggöras. I DiVA finns ett tjugotal olika publikationstyper anpassade efter sitt specifika innehåll, till exempel artikel i tidskrift, avhandling, bok, dataset, kapitel i bok, konferensbidrag, konstnärlig output, rapporter och studentuppsats.
Dataåtkomst
DiVA-portal är den gemensamma söktjänsten där alla publikationer som har registrerats och publicerats hos respektive DiVA-medlem kan sökas. För varje titel i databasen finns bibliografisk information, vanligen ett abstract och i flera fall en länk till fulltexten där arbetet är publicerat. Samtliga publikationer i DiVA-portal har ursprungligen registrerats och publicerats i den lokala DiVA-databasen hos någon av de 50 DiVA-medlemmarna. Publikationer som söks via DiVA portal kan därför också sökas direkt i de lokala databaserna. Flera söktjänster är kopplade till Diva, bland annat den nationella söktjänsten Swepub, samt internationella söktjänsterna OpenAIUR och BASE hämtar data från DiVA:s medlemmar.
Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA) – söksida
Användarvillkor
Ett viktigt syfte med DiVA är att sprida forsknings- och myndighetspublikationer öppet tillgängliga för omvärlden, open access. Grundtanken med open access är att resultat från offentligt finansierad forskning ska vara tillgängliga för alla att läsa och ta del av utan kostnad. Omkring en tredjedel av innehållet i DiVA finns publicerat i fulltext med öppen tillgång.
Översikt
Webbplatsen Regional miljöövervakning (RMÖ), eller rmo.nu, har tagits fram för att samla och sprida information om regional miljöövervakning och visa kopplingen till miljömålen. Webbplatsen är ett samarbete mellan länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Webbplatsen förvaltas av länsstyrelserna. Syftet med webbplatsen är att vara en samlad ingång till information om regional miljöövervakning. På webbplatsen återfinns information om regional miljöövervakning som är gemensam för minst två till tre län och ingår i så kallade gemensamma delprogram. Oftast är flera län involverade och i vissa fall deltar även nationella myndigheter som Havs- och vattenmyndigheten eller Naturvårdsverket i de gemensamma delprogrammen.
Innehåll
På webbplatsen finns uppgifter om delprogrammens innehåll, kontaktuppgifter, kopplingar till miljömål, nyheter och aktuellt samt länkar till andra webbplatser med ytterligare information om miljöövervakningen. Innehåll med koppling till sediment återfinns under informationen om olika programområden. Dessutom delges information från tidigare miljöövervakningsdagar (program och dokumentation).
Dataåtkomst
Översikt
På webbplatsen Miljöbarometern sammanställs miljödata från miljömätningar av miljön i Stockholms stad. Miljöbarometern riktar sig till beslutsfattare och anställda inom staden, kommuner och andra aktörer som staden samarbetar med, miljökonsulter, lärare och elever, media och allmänheten.
Innehåll
På webbplatsen finns uppgifter från miljöövervakning så som halter av näringsämnen och miljögifter i sjöar och vattendrag, utsläpp av växthusgaser, indikatorer som följer lokala klimateffekter såsom medeltemperatur, nederbörd och vattennivå, data från trafikmätningar, energianvändning, avfallsmängder och uppgifter om allmänhetens miljövanor och åsikter. För sediment finns uppgifter om halter i ytliga sediment då dessa halter visar det nuvarande tillståndet. De ämnen där det redovisas halter för i ytliga sediment är koppar, kadmium, antracen, bly, flouranten, och TBT.
Dataåtkomst
Länk till Miljöbarometern, Stockholms stad – Miljögifter i bottensediment
Översikt
Baltic Marine Environment Protection Commission, även känd som Helsingforskommissionen (Helcom), är en mellanstatlig organisation och en regional havskonvention i Östersjöområdet. Helcom grundades 1974 för att skydda Östersjöns miljö från alla typer av föroreningskällor. Inom Helcom lagras data på internationell nivå som används mycket i det svenska havsmiljöarbetet. Helcom MADS (Map and Data Service) innehåller all geospatial data som är av relevans för Helcoms arbete, från statusklassificeringar till frakttäthetskartor. MADS är länkad till Helcoms metadatabas som används för att kunna visa kombinationer av data om Östersjön i olika tematiska databaser.
Det finns olika databaser för olika typer av miljöövervakningsdata, bland annat farliga ämnen, biodiversitet, övergödning, föroreningar, livsmiljöer, radioaktivitet, fisk och fiske. På webbsidan finns även rapporter och vägledningar med anknytning till förorenade sediment, till exempel:
Dataåtkomst
Översikt
Data- och informationsförvaltning är en viktig del av Ospars arbete med att bedöma statusen av den marina miljön i nordöstra Atlanten och effekterna av de åtgärder Ospar vidtar. Ospar Data Information Management Systems (ODIMS) är en del av detta arbete. ODIMS är ett webbaserat verktyg och en portal för all data och information som samlas in om Ospars övervakningsprogram. ODIMS ska bidra med tillgänglighet och användbarhet.
Dataåtkomst
Översikt
Internationella havsforskningsrådet (ICES) är en global organisation som ska utveckla kunskapen och ta fram rekommendationer för ett hållbart nyttjande av haven. Nätverket består av 1500 forskare från 690 marina institut och 20 medlemsländer som möts årligen. ICES är en stor datavärd och tillhandahåller data genom sina portaler och verktyg. Där samlas mycket data från både Helcom och Ospar. SGU rapporterar vissa sedimentdata till ICES.
Dataåtkomst
Översikt
EMODnet Kemi (European Marine Observation and Data Network) är ett europeiskt samarbete med ett långsiktigt initiativ för marina data som stöds av EU:s integrerade maritima strategi. EMODnet har funnits sedan 2009 med syfte att göra europeiska marina data mer tillgängliga. EMODnet Kemi syftar till att samla in, validera och ge tillgång till marina kemidata med fokus på relevans för genomförandet av ramdirektivet för marina strategier och dess intressenter på nationell, regional och europeisk nivå. EMODnet tillgängliggör europeiska marina data inom sju områden: batymetri, geologi, habitat, kemi, fysik och mänskliga aktiviteter.
Dataåtkomst
