Information och data

Varför är tillgång till sedimentdata viktigt?

Identifiering, undersökning och åtgärder av förorenade sedimentområden i hav, sjöar och vattendrag är svårt och kan bli både lättare och ge bättre resultat om man har tillgång till den information och data som redan finns. Det är också viktigt för att kunna följa upp effekterna av åtgärder och för utvärdering av de svenska miljömålen. Av det, och av flera andra skäl, är det viktigt att enkelt kunna hitta relevant information. Idag finns information avseende sediment utspridd på flera olika databaser, register, portaler och söktjänster hos olika myndigheter och organisationer. Vilken information och data du behöver beror på vad du ska ha informationen till. Att kunna nå information om förorenade sediment genom en gemensam plattform som renasdiment.se tror vi kan vara en hjälp på vägen att t.ex. få en bild av föroreningssituationer, lokalt och nationellt.  Längst ner på sidan har vi sammanställt olika tjänster, databaser och portaler uppdelat efter användningsområde och vi hoppas att sammanställningen ska vara en hjälp att hitta de data som finns. 

Känner du till något som saknas i listorna, hör gärna av dig via formuläret.

Behoven undersökta i enkätstudie

Hur behoven av information om sediment kan se ut har undersökts i en enkätstudie inom ramen för regeringsuppdraget RUFS. Att data inte tillgängliggörs i tillräcklig omfattning upplevs av många respondenter som ett stort problem. Studien ger en bild av att endast en del av den data som samlas in av olika aktörer blir allmänt tillgänglig och sökbar via offentliga databaser, visningstjänster och informationsportaler. En generell uppfattning bland respondenterna är att mer data borde kunna rapporteras in och tillgängliggöras via systemet med de nationella datavärdskapen.  

Svaren från undersökningen visar också på en målkonflikt. Samhället har en önskan att information görs mer tillgänglig och användbar. Samtidigt finns höga krav på skydd av viss information. Till exempel kompliceras tillgängliggörande av information om havsbottnen av lagen om skydd för geografisk information (2016:319). Djupdata, bilder och annan information om förhållandena på havsbottnen får endast visas utanför sjöterritoriets gräns i havet (tidigare territorialgränsen) med undantag för data som beviljats spridningstillstånd av Sjöfartsverket. Ett annat exempel är uppgifter kopplade till specifika fastigheter i EBHstödet, som på grund av EUs regelverk för skydd av personuppgifter (GDPR) inte är fritt tillgängliga. Åtkomst till EBH-databasen kräver särskild behörighet, vilket begränsar vilka som kan använda informationen. Respondenterna uttrycker ett behov av att se över möjligheten att identifiera och lyfta ut information och data som inte omfattas av GDPR eller annan sekretess, så att mer information och data kan tillgängliggöras och användas i arbetet med förorenade sediment. 

Läs mer i SGU-rapport 2021:33 Information avseende förorenade sediment – användning och förbättringsmöjligheter.  

Påverkanskällor och utsläpp

Översikt

EBH-stöder är en webbaserad databas där förorenade områden i hela landet registreras. Den började användas år 2010 och ersätter den äldre MIFO-databasen (MIFO; Metodik för Inventering av Förorenade Områden) som fanns i regional omfattning på varje länsstyrelse. Syftet med EBH-databasen är att samla information om förorenade och misstänkt förorenade områden. Informationen i databasen används främst för prioritering av efterbehandlingsinsatser lokalt, regionalt och nationellt men används även som stöd i det kommunala planarbetet med mera. Informationen används också i vattenmyndigheternas arbete med kartläggning och analys av påverkan på yt- och grundvattenförekomster. EBH-stödet ägs och förvaltas av länsstyrelserna gemensamt. Länsstyrelsen är den enda aktören som kan lägga in information i systemet.

Innehåll

I EBH-stödet finns information om misstänkt eller konstaterat förorenade områden. I databasen registreras bland annat uppgifter om verksamhet, bransch, fastighet och koordinater, samt eventuell riskklassning av objektet. Den information som kan begäras ut ur EBH-stödet är MIFO-blanketter, rapporter över miljötekniska undersökningar, kartor, provtagningsplaner med mera. Dessutom kan man begära ut en sammanställning över objekten i databasen i form av en lista. Sammanställningen kan baseras på objekt i en kommun, bransch, i en riskklass etc.

Det finns en separat ”sedimentbransch” som kan användas vid ”Endast allvarligt förorenade sediment och när redovisat som separat objekt, då det finns vetskap om att det finns allvarligt förorenade sediment”. Sedimentobjekt med koppling till markbaserad verksamhet kan därför vara svåra att söka fram. I EBH-stödet finns nu fler än 300 registrerade objekt med primär bransch Sediment Branschklass 1 eller Sediment Branschklass 2. Ett län har registrerat fler än 100 objekt, sju län har registrerat fler än 100 objekt och tolv län har registrerat färre än 10 objekt.

Dataåtkomst och användarvillkor

Åtkomst till EBH-stödet kräver särskild behörighet, vilket begränsar vilka som kan komma åt informationen. Det finns olika behörighetsnivåer för handläggare på olika myndigheter. Handläggare på länsstyrelserna har behörighet att både redigera och läsa kopplat till sina egna län. Naturvårdsverket, SGU och Försvarsmakten har läsbehörighet för ett fåtal personer. Kommunerna har ingen tillgång till systemet alls och informationsutbytet sker genom att information skickas mellan myndigheterna. Under de senaste åren har länsstyrelsen undersökt möjligheten att ge kommunerna tillgång till systemet men både juridiska och verksamhetsmässiga hinder har lett till att detta inte är möjligt. En del information i EBH-stödet är publik via regionala WebbGIS (publika karttjänster), kopplat till länsstyrelsernas Geodatakatalog. Mer information om EBH-stödet finns på EBH-portalen (ebhportalen.se).

EBH-stödets databas – inloggningssida

EBH-portalen (ebhportalen.se), en handläggarguide om förorenade områden

Översikt

Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP) är en webbapplikation som har tagits fram för att skapa möjlighet för en elektronisk hantering av de miljörapporter som de som driver en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet i Sverige är skyldig att lämna till sin tillsynsmyndighet. SMP ägs av Naturvårdsverket och förvaltas av Länsstyrelsen.

Kravet att upprätta en miljörapport finns i miljöbalkens 26 kap 20 §. Syftet med miljörapporten är bland annat att ge tillsynsmyndigheten ett bra underlag för tillsyn av verksamheten. Miljörapporten ger också verksamhetsutövaren en bild av hur väl denne följer villkoren för verksamheten och kan stärka egenkontrollen. Från miljörapporterna hämtar Naturvårdsverket uppgifter till ett antal internationella rapporteringar. Naturvårdsverket överför också emissionsdeklarationer en gång per år till sin andra portal UTIS (utsläpp i siffror), till vilken vissa anläggningar också behöver rapportera utifrån bilaga 1 i miljörapportföreskriften (NFS 2016:8). Miljörapporterna är också en viktig informationskälla för allmänheten, beslutsfattare, forskare och andra aktörer med intresse för miljöfrågor på internationell- till lokal nivå. Det pågår ett arbeta att ersätta SMP utifrån projektet Framtidens miljörapportering.

Innehåll

Alla miljörapporter ska lämnas elektroniskt via Naturvårdsverkets e-tjänst SMP. På SMP-förvaltningens hemsida finns allmän information om hur man kommer i gång att arbeta i SMP och hur miljörapportens olika delar ska fyllas i. Vilka uppgifter som ska ingå i miljörapporten varierar bland annat beroende på vilken verksamhet som bedrivs. Samtliga miljörapporter ska innehålla vissa allmänna uppgifter om till exempel verksamhetens namn och organisationsnummer. Huvuddelen av miljörapporterna ska också innehålla uppgifter om till exempel tillståndsbeslut, föreskrivna villkor och resultat av verksamhetsutövarens egenkontroll. Dessa uppgifter lämnas i den textdelsmall som finns i SMP. Vissa verksamheter ska dessutom lämna uppgifter om utsläpp till luft, vatten och mark samt avfall. Sådana uppgifter ska lämnas i SMPs emissionsdel. Innehåll med koppling till förorenade sediment och påverkan på sediment finns i textdelen i miljörapporterna samt i emissionsdeklarationerna. 

Dataåtkomst och användarvillkor

Huvudregeln är att de uppgifter som finns i miljörapporterna är att anse som offentliga och ska därmed vara tillgängliga för envar. Tillsynsmyndigheten kan dock i samband med ett utlämnande av miljörapporten sekretessbelägga vissa uppgifter om verksamhetsutövarens affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat. Detta endast under förutsättning att det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs (30 kap. 23 § Offentlighets- och sekretesslagen). De sekretesskänsliga uppgifterna kommer, förutom respektive verksamhetsutövare, endast tillsynsmyndigheterna att ha åtkomst till i SMP. Uppgifter om utsläpp till miljön som finns i emissionsdeklarationen kan dock inte hemlighållas på denna grund (10 kap. 5 § Offentlighets- och sekretesslagen).

Svenska miljörapporteringsportalen (SMP) på Länsstyrelsernas webbplats

Översikt

NikITa (Nionde kap Industri- & Täkt anläggningar) är ett stöd för handläggare inom Länsstyrelserna vid hantering av miljöfarliga verksamheter utifrån Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. NikiTa är ett register över aktuella, men även historiska, miljöfarliga verksamheter/tillsynsobjekt som behöver återkommande uppföljning. NikiTa ägs och förvaltas av Länsstyrelserna inom ramen av Förvaltningsobjektet Miljöskydd (FO-miljöskydd). I oktober 2019 ersatte NikITa det tidigare verksamhetsstödet Miljöreda hos Länsstyrelserna, eftersom det senare ansågs vara ett föråldrat system, sett till både teknik och behov. Denna förändring möjliggjorde automatiska kopplingar till andra system, såväl interna som externa (t.ex. SMP och Lantmäteriet).

Innehåll

Då näringsidkare har ansökt om tillstånd via Länsstyrelserna eller Mark- och miljödomstolen används NikiTa till allt från planering och genomförande av tillsyn för prövning och uppföljning till klassning av verksamhetskoder, avgiftshantering, statistikuppföljning, uppföljning av villkor och prövotider med mera. Anläggningarna som ingår i NikiTA är främst tillståndgivna A- och B-anläggningar, samt några äldre anmälningspliktiga C-anläggningar. Innehåll med koppling till sediment och förorenade sediment utgör anläggningsuppgifter och utsläppspunkter samt vissa rapporter och kontrollprogram.

Dataåtkomst och användarvillkor

NikITA kräver särskild behörighet och är inte öppen för allmänheten. Användarna är handläggare inom länsstyrelserna.

Översikt

Utsläppsregistret, även benämnt UTIS, har som syfte att lagra data om utsläpp och avfall för tillståndspliktig miljöfarliga verksamhet. UTIS ägs och förvaltas av Naturvårdsverket.

Registret uppkom i samband med EG 166/2006, då varje land separat samt gemensamt ska upprätta ett register. UTIS fungerar främst som ett verktyg för att kunna genomföra den rapportering som krävs enligt EG 166/2006. Det är handläggare inom Naturvårdsverket som gör detta och uppgifter om utsläpp och avfall överförs från emissionsdeklarationer i Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP). Det pågår nu ett projekt om att se över den tekniska plattformen för UTIS.

Innehåll

Den information som finns i UTIS är relevant för användare som exempelvis konsulter, andra myndigheter, kommuner, företag och privatpersoner. Registret innehåller utsläpp och avfallsmängder från cirka 1 300 företag i Sverige som bedriver miljöfarlig verksamhet och har rapporteringsskyldighet enligt EG-förordningen 166/2006. Uppgifter finns från åren 2007 till 2020. Data finns att söka i båda karta, i register samt för hämtning. I registret går det att söka på utsläpp per län eller per kommun, från olika verksamhetsområden och anläggningar samt ämnen och avfallsmängder. Dessutom finns utsläppsdata från både punktkällor och många mindre, så kallade diffusa källor till luft och vatten. Uppgifterna kan även sökas för respektive anläggning direkt ur Sverigekartan under rubriken ”Sök i karta”.

Dataåtkomst

Svenska utsläppsregistret på Naturvårdsverkets webbplats Utsläpp i siffror (UTIS)

Användarvillkor

Informationen i Utsläppsregistret (UTIS) är öppen för alla.

Översikt

Svenska Miljöemissionsdata, SMED, är ett konsortium bestående av IVL Svenska Miljöinstitutet, Statistiska centralbyrån (SCB), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Konsortiet bildades 2001 med syftet att långsiktigt samla och utveckla kompetensen i Sverige inom emissionsstatistik kopplat till åtgärdsarbete inom områdena luft- och vattenföroreningar, avfall samt farliga ämnen och kemikalier. SMED producerar och utvecklar miljöstatistik på uppdrag åt framför allt Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. SMED fyller en viktig uppgift genom att stödja de båda myndigheterna i framtagandet av underlag till Sveriges internationella rapportering inom områdena utsläpp till luft och vatten, samt inom avfall och farliga ämnen. SMED Vatten ansvarar för att på uppdrag av såväl Havs- och Vattenmyndigheten som Naturvårdsverket ta fram dataunderlag till rapporteringar av utsläpp till vatten och belastning på havet av näringsämnen, organiska miljögifter och metaller. Rapporteringarna görs regelbundet till HELCOM, OSPAR och EEA. Rapporteringar görs också om efterlevnaden av EU:s avloppsdirektiv respektive slamdirektiv.

Innehåll

På SMEDs webbplats går det att ta del av och ladda ner rapporter inom de fyra områdena Luft och klimat, Vatten, Farliga ämnen och Avfall. Av intresse för arbetet med förorenade sediment är rapporteringarna av utsläpp av föroreningar och näringsämnen till Östersjön och Västerhavet. SMED har genom TBV (Tekniskt beräkningssystem för Vatten) beräknat underlag för rapporteringen till HELCOMs rapportering av utsläppen till Östersjön, Pollution Load Compilation (PLC). PLC6 redovisar utsläpp från källa till hav för år 2014 och PLC7 redovisar utsläpp för år 2017. Dessutom har SMED Vatten ansvarat för den fördjupade uppföljningen av miljömålet ’Ingen övergödning’ genom att ta fram konsistenta tidsserier av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för åren 1995, 2000, 2005, 2009 och 2011.

Dataåtkomst och användarvillkor

På SMEDs webbplats går det att öppet ta del av och ladda ner rapporter inom de fyra områdena Luft och klimat, Vatten, Farliga ämnen och Avfall. Det går även att hämta data från TBV (Tekniskt beräkningssystem Vatten) på SMHI:s webbplats. Vid nästa rapportering (PLC8) till HELCOM kommer beräkningar göras med ny metodik varför systemet TBV kommer att avvecklas.  I samband med detta kommer även TBV:s webbplats att avvecklas.

SMEDs webbplats

TBV (Tekniskt beräkningssystem vatten) på SMHIs webbplats

Miljöövervakning och nationella datavärdskap

Översikt

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är på uppdrag av Naturvårdsverket nationell datavärd för miljögifter i sediment, biota samt inom screening. Undersökningarna ingår i miljöövervakningens programområden Kust och hav. Data som omfattas kommer främst från nationell och regional miljöövervakning, men datavärdskapet ska på sikt även kunna ta emot data från samordnad recipientkontroll (SRK). 

Datavärdskapet för metaller och miljögifter i sediment tar emot och tillgängliggör data från både havs- och sjösediment. Programmet för den nationella miljöövervakningen omfattar sedimentprovtagning vid 16 utsjöstationer och täcker alla större havsbassänger där ostörd ackumulation av finkornigt material sker kontinuerligt. Här samlas också många grundämnen och miljögifter, vilket har lett till att analys av sedimentprover har blivit ett betydelsefullt verktyg i miljöövervakningsarbetet. Internationell rapportering av data ska från och med 2015 utföras till International Council for the Exploration of the Sea (ICES).

Datavärdskapet för miljögifter i biota och miljögifter inom screening övertogs av SGU från IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) från den 1 januari 2018. Under en övergångsperiod, till dess att det nya datavärdskapet hos SGU är helt och hållet etablerat, hålls befintliga databaser hos IVL öppna, med möjlighet till nedladdning av data. Under 2021 har data överförts från IVL:s databas för miljögifter i biota till SGU:s nya databas för miljögifter. Arbetet med att överföra data från IVL:s databas för screening av miljögifter pågår och beräknas vara genomfört under 2022. Vidare har data som levererats till SGU under utvecklingsfasen av den nya databasen, det vill säga data inrapporterad under åren 2017 t.o.m. 2019, lagts in i databasen under 2020. Utöver det finns det flera andra databaser med uppmätta halter av miljögifter som kan komma att överföras till SGU:s datavärdskap för miljögifter så att dessa haltdata blir tillgängliga för fler.

Innehåll

SGU:s databas för miljögifter omfattar över 900 000 mätvärden, varav lite fler än 120 000 är kopplade till matrisen sediment, och övriga mätvärden till matriser som biota, slam, vatten och grundvatten. Databasen för miljögifter innehåller sedimentkemiska och miljökemiska data som samlats in från 1969 och därefter. SGU har, sedan slutet av 1990-talet, som en del i den maringeologiska kartläggningen, tagit sedimentprov för miljökemisk analys och för bedömning av sedimentackumulationshastighet. I SGU:s analysprogram, som efter hand anpassats och kompletterats, ingår näringsämnen, metaller och andra grundämnen, samt organiska miljögifter. Provtagning inom ramen för den nationella miljöövervakningen (16 utsjöstationer) har skett 2003, 2008, 2014 samt 2020 och är planerad att utföras vart 6:e år framöver. Sedan 2014 omfattar programmet även mätningar av syrgashalt, turbiditet, salinitet, temperatur, strömhastighet och strömriktning i bottenvattnet vid varje provstation.

I databasen för miljögifter lagras även data avseende metaller och organiska miljögifter i biota, som överförts från IVL:s databas. Det omfattar data från nationella miljöövervakningsprogram som Kust och hav, Sötvatten, Fjäll, Skog och Jordbruksmark samt vissa regionala program. Gemensamt för dessa data är att de ingår i undersökningar som är återkommande och systematiskt upplagda. Exempel på uppgifter som lagras inom miljöövervakningens programområde Kust och hav är metaller och organiska miljögifter i blåmussla, fisk och sillgrissleägg samt organiska tennföreningar i nätsnäcka. Från miljöövervakningens programområde Sötvatten lagras till exempel analyser av miljögifter i Gädda, Röding, Abborre och Mört samt metaller i Abborre inom kalkeffektsuppföljningen

IVL:s databas screening av miljögifter omfattar data från delprogrammet Miljögiftssamordning (screeningundersökningar) samt övriga regionala data. Screeningundersökningarna utgör översiktliga inventeringar som är ett första led i att identifiera de kemiska ämnen som kan medföra hälso- och miljöproblem. Databasen omfattar miljödata i matriser som till exempel biota, sediment, luft, vatten, slam och mark fördelade på cirka 1142 stationer.

Dataåtkomst

SGU lanserade i juli 2021 en ny kartvisare med möjlighet till utsök och uttag av data för provplatser där halter av metaller och organiska miljögifter har rapporterats in till datavärdskapet för miljögifter. Data kan laddas ned från databasen för miljögifter genom att gå till webbsidan Kartvisare och utsök av miljögifter. Utsök av haltdata kan göras direkt i en karta eller genom att välja urvalskriterier i ett sökformulär. Valda data kan laddas ned i CSV-format. Denna nya karttjänst med tillhörande databas omfattar en större datamängd jämfört med tidigare nedladdningstjänst och ger en bättre överblick över den data som fram till nu har samlats in inom datavärdskapet för miljögifter.

Kartvisare och utsök av halter miljögifter på SGUs webbplats

Det går även att ta del av data insamlad inom ramen för nationell, regional och lokal miljöövervakning via SGU:s produkt ”Miljöövervakning, havs och sjösediment (öppna data)”. Dessa data kan laddas ned över valfritt län eller miljöövervakningsstation (dataformat: CSV, JSON). Via SGU:s kartvisare Miljöövervakning, havs- och sjösediment erbjuds även grafisk presentation av tidsserier och statistisk information.

Miljöövervakning, havs och sjösediment (öppna data) på SGUs webbplats

Kartvisaren – Miljöövervakning, havs- och sjösediment på SGUs webbplats

Det går dessutom fortfarande att ladda ned data avseende miljögifter i biota och miljögifter inom screening från IVL Svenska Miljöinstitutets webbplats.

Data avseende miljögifter i biota på IVLs wepplats

Databas avseende miljögifter inom screening på IVLs webbplats

Användarvillkor

Samtliga data som finns inom datavärdskapet får fritt användas enligt licensvillkoren CC0 license. Licensvillkoren innebär att du har tillstånd att använda, sprida, göra om, modifiera och bygga vidare på data, även i kommersiella sammanhang. Att ange datakälla är inte ett krav, men SGU ser gärna att den som publicerar miljöövervakningsdata anger att denna hämtats från datavärdskapet (inklusive namn på undersökning och finansiär).

 

Översikt

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) är av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) utsedd till nationell datavärd för marina fysikaliska, kemiska och biologiska data från de hav som omger Sverige. Undersökningarna ingår i miljöövervakningens programområden Kust och hav, Oceanografi samt Marinbiologi. En förteckning över de programområden delprogram, och undersökningar som datavärdskapet omfattar återfinns på datavärdens webbplats ”Så fungerar datavärdskapet” Data lagras i informationskällan Svenskt HavsARKiv (SHARK).

Innehåll

SHARK-databasen innehåller huvudsakligen data om biologiska förhållanden i sediment och vattenmassa, samt fysikaliska/kemiska parametrar i vatten. Uppgifter som lagras inom datavärdskapet avser fysikaliska och kemiska variabler, djur- växt- och bakterieplankton, klorofyllhalt, primärproduktion, sedimentation, makrofauna, vegetation, förekomst av vikaresäl, gråsäl och knubbsäl, sälpatologi och tumlarobservationer. I många av miljöövervakningens delprogram rör det sig om tidsserier från 1970- eller 1980-talen och framåt, men i SHARK lagras även historiska data insamlade från slutet av 1800-talet. Databasen omfattar även analyser av olika parametrar (Aluminium, Järn, Mangan, Magnesium, Kol, Kväve, Fosfor och Kisel) i sedimenterande material, samt uppgifter om sedimentationshastighet (gram torrvikt m-2 dag-1) från marina undersökningsstationer.

Dataåtkomst

Data som lagras i SHARK görs tillgängliga genom två olika tjänster; webbgränssnittet SHARKweb och API-tjänsten SHARKdata. SHARKweb är den huvudsakliga webbplatsen för utsökning och nedladdning av data i textfiler (txt-format). Här går det också att ta del av provtagningsstatistik och att ladda ned datapaket baserat på gjorda filtreringsurval. SHARKdata erbjuder nedladdning via API, där målgruppen är andra system (maskin till maskin) som önskar samla in och använda, eller publicera data, i portaler etc.

Webbgränssnittet SHARKweb på SMHIs webbplats

API-tjänsten SHARKdata på SMHIs webbplats

Användarvillkor

Data som inte bedömts känsliga utifrån sekretesslagstiftning tillgängliggörs för fritt vidareutnyttjande enligt CC0 license och är därmed fria att utan kostnad använda, återanvända, distribuera och aggregera. Att ange datakälla är inte ett krav, men SMHI ser gärna att den som publicerar miljöövervakningsdata anger att denna hämtats från datavärdskapet.

Översikt

Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är nationell datavärd för data som insamlats från sötvatten inom nationell och regional miljöövervakning samt från lokal övervakning inom recipientkontroll, egenkontroll och kommunal övervakning. Datavärdskapet finansieras av Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Undersökningarna ingår i miljöövervakningens programområden Sötvatten, Integrerad kalkeffektsuppföljning, Åtgärdsuppföljning samt Skog. En förteckning över de programområden delprogram, och undersökningar som datavärdskapet omfattar återfinns på datavärdens webbplats tillsammans med direktlänkar till data.

Datavärdskap – Sjöar och vattendrag på SLUs webbplats

Innehåll

Miljöövervakning utförs på nationell och regional nivå inom en rad olika delprogram i flodmynningar, trendvattendrag, trendsjöar, omdrevssjöar, stora sjöarna, inom kalkeffektuppföljning med mera. Uppgifter som lagras inom datavärdskapet avser mätningar av vattenkemi, växt- och djurplankton, bottenfauna, stormusslor, påväxtalger samt makrofyter i sjöar och vattendrag. I många fall rör det sig om långa tidsserier, från 1960-talet och framåt. Datavärdskapet för kemi och biologi (utom fisk) i sjöar och vattendrag omfattar inte renodlade sedimentdata, men däremot finns sedimentdata tillgängliga för nedladdning på en de gamla databaser som kan nås via datavärdskapets webbplats. I Databank för sediment lagras sedimentdata som samlats in från stationer för sediment i sjöar och vattendrag samt inom projekt i Hjälmaren (1977), Mälaren (1987), Vänern (1974 och 1984), Vättern (1971-73), nationella referenssjöar (länsvis), sjön Runn samt Kolbäcksåns sjöar. Exempel på parametrar som lagrats är vattenhalt, glödförlust, fosfor, kväve, organiskt kol (TOC), bas- och tungmetaller. Data kan för närvarande laddas ned länsvis eller per huvudavrinningsområde i form av textfiler (.txt-format).

I datavärdskapet lagras data som insamlats inom olika recipientkontrollprogram. En förteckning över idag ingående recipientkontrollprogram (kommunal övervakning, recipientkontroll, samordnad recipientkontroll) återfinns på datavärdskapets webbsida ”Recipientkontroll (SRK och RK)”.

Dataåtkomst

Data lagras och tillgängliggörs via tjänsten Miljödata-MVM, via vilken data kan laddas ned i Excelformat. Utsök av data kan göras via olika sökkriterier (plats, datatyper, tidsintervall) och en tillhörande kartfunktion.

Miljödata-MVM på SLUs webbplats

Dessutom finns mer information med anknytning till sediment på SLUs webbplats:

  • Gamla databaser (bl.a. Databank för sediment).
  • Äldre data från prov­tag­nings­stationer som var i bruk framför allt under 1960- och 1970-talen. SLU avser att på sikt lägga upp dessa data i Miljödata-MVM men fram till dess ombeds dataanvändare som är intresserade av äldre data att kontakta SLU.
  • På datavärdskapet webbsida ”Datavärdskap för sjöar och vattendrag” finns länkar till data som lagras externt under kategorierna Recipientkontroll (SRK och RK), Externa biologiska data, Underlag och verktyg för statusklassningar samt Beräkningar av ämnestransporter.

 

Användarvillkor

Samtliga data som finns inom datavärdskapet får fritt användas enligt CC0. SLU ser dock gärna att den som publicerar miljöövervakningsdata anger att denna har hämtats från datavärdskapet och vem som samlat in de data som används (dvs. finansiär och därmed vanligen dataägare). 

Översikt

Institutionen för mark och miljö vid SLU utför i samarbete med Institutionen för vatten och miljö vid SLU nationell miljöövervakning av bekämpningsmedel på uppdrag av Naturvårdsverket. Den nationella miljöövervakningen av bekämpningsmedel startade år 2002 i syfte att följa den långsiktiga förändringen över tiden när det gäller jordbrukets påverkan från bekämpningsmedel på miljön. Övervakningen ingår som en del i datavärdskapet för jordbruksmark, som förvaltas av Institutionen för mark och miljö vid SLU. I datavärdskapet ingår bland annat att lagra och tillgängliggöra data avseende bekämpningsmedel i sediment, ytvatten och grundvatten. Miljöövervakning av bekämpningsmedel utförs främst i fyra små avrinningsområden som representerar varsin jordbruksregion i den södra och sydvästra delen av Sverige. I varje typområde provtas ytvatten och sediment, från den bäck som avvattnar området, samt grundvatten från ca 3-6 meters djup. I miljöövervakningen ingår också två lite större skånska åar (Skivarpsån och Vege å) där ytvatten och sediment provtas.

Innehåll

Mängden data med avseende på sediment är relativt begränsad. Bekämpningsmedel i sediment analyseras en gång per år i sex provpunkter (vattendrag och åar) i den södra och sydvästra delen av Sverige. Sedimentdata finns tillgängliga från 2003 och framåt. För ytvatten finns data för både tidstyrda prover från typområdena och momentana prover (insamlade för hand) från de större åarna. I ett av typområdena finns även en provtagare för flödesstyrda prover. Data avseende ytvatten finns tillgängliga från 2002 och framåt.

Dataåtkomst

Data avseende bekämpningsmedel i sediment finns att hämta via webbsidan Bekämpningsmedel i grundvatten och sediment på Institutionen för mark och miljö vid SLU. Data för respektive typområde och de två lite större skånska åarna kan laddas ned i Excelformat.

Data avseende bekämpningsmedel i grundvatten på SLUs webbplats

I en annan databas, Regionala pesticiddatabasen (RPD), går det att söka efter bekämpningsmedel som påträffats i miljöövervakning som inte ingår i den löpande, nationella, miljöövervakningen (t.ex. kommuner, länsstyrelser och vattenvårdsförbund). Datamaterialet kommer från provtagningar utförda i hela Sverige. Resultaten från RPD utgör ett viktigt komplement till arbetet med den nationella miljöövervakningen. Regionala pesticiddatabasen nås via webbtjänsten Miljödata-MVM.

Regionala pesticiddatabasen, Miljödata-MVM, på SLUs webbplats

Användarvillkor

Samtliga data som finns inom datavärdskapet får fritt användas enligt CC0. SLU ser dock gärna att den som publicerar miljöövervakningsdata anger att denna har hämtats från datavärdskapet och vem som samlat in de data som används (dvs. finansiär och därmed vanligen dataägare). 

Översikt

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har ett miljöövervakningsprogram för radioaktiva ämnen. I den marina miljön övervakas förekomst av radioaktiva ämnen dels i ytnära havsvatten, dels i bottensediment och fisk i havet. Inom Strålskyddsmyndighetens miljöövervakning finns Miljödatabasen och Cesiumdatabasen. I Miljödatabasen finns enskilda mätvärden av nuklider och prover kopplade till en provstation. I Cesiumdatabasen finns resultat från alla cesiummätningar i olika typer av provslag som gjorts tillgängliga för myndigheten. Myndighetens kartvisare innehåller bland annat en karta över cesiumnedfallet efter Tjernobylolyckan, baserad på flygmätningar.

Innehåll

En del av kartläggningen av radioaktiva ämnen avser sediment i öppet hav. Programmet omfattar 16 utsjöstationer runt Sverige och har pågått sedan 2003 med provtagning vart femte år. Strålsäkerhets provstation låter ta prover inom programmet för analys av radioaktiva ämnen och analyserar för närvarande dessa prover med avseende på innehåll av 137Cs. Programmet i sin helhet omfattar även metaller och organiska miljögifter och utförs av Sveriges geologiska undersökning (SGU) på uppdrag av Naturvårdsverket. Strålsäkerhetsmyndigheten driver även sedan 2006 ett nationellt delprogram för radionuklider i havsvatten. Vatten tas på 6 stationer runt Sveriges kust och vattnet analyseras, för närvarande endast med avseende på 137Cs och 3H. Mängden data från det nationella programmet är därför än så länge begränsat.

Dataåtkomst

I Miljödatabasen (länk nedan) kan du söka data som tagits fram inom Strålsäkerhetsmyndighetens miljöövervakningsprogram. Du kan söka fram enskilda mätvärden för olika nuklider och prover som är kopplade till en specifik provtagningsstation. Detta innebär att du kan följa utvecklingen över tid för en viss station. I databasen finns resultat för såväl cesium som andra radioaktiva ämnen.

Miljödatabasen på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats

Cesiumdatabasen på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats

Användarvillkor

Informationen är öppen och tillgänglig för vidareutnyttjande enligt licensvillkoren CC0 license.

Översikt

Stationsregistret innehåller uppgifter om övervakningsstationer och provplatser som används eller har använts inom svensk miljöövervakning. Stationsregistret används av samtliga beställare, utförare och datavärdar inom den svenska miljöövervakningen. Registret utgör en sammanhållande nod inom miljödataförsörjningen genom den unika identifieraren och kopplingen till äldre namn på provplatser och övervakningsstationer. Stationsregistret är också en gemensam så kallad Inspire-tjänst för myndigheter med informationsansvar för anläggningar och platser för miljöövervakning enligt förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation med ändring enligt SFS 2016:1192. Inspiredirektivet syftar till att standardisera hur geografisk information utformas och görs tillgänglig i EU. Inspire står för Infrastructure for Spatial Information in Europe. 

Innehåll

I stationsregistret tilldelas varje provplats och övervakningsstation en unik identitetsbeteckning så att beställare, utförare, datavärdar, dataanvändare och webbtjänster kan referera till samma begrepp. Stationsregistret ger också en samlad bild över var miljöövervakning med mera har utförts i Sverige. Stationsregistret innehåller två typer av platser:

  • Fast provplats – En plats som besöks för provtagning enligt något provtagningsprogram. Provplatsinformation används bland annat av datavärdarna för att kontrollera inkommande data.
  • Övervakningsstation – En plats där miljöövervakning utförts. Kan representera en eller flera provplatser som utgör en representativ enhet såsom spridda provplatser mitt i en sjö eller längs en kortare rinnsträcka.

Stationsregistret innehåller de platser som rapporterats till nationella datavärdar. Mätdata och annan information från mättillfällena finns hos respektive datavärd. Innehållet i registret uppdateras av datavärdarna.

Dataåkomst

Stationsregistret har en egen webbplats där information om provplatser, dokument, mål med mera återfinns.

Stationsregistrets webbplats

Användarvillkor

Informationen som finns i Stationsregistret får fritt användas enligt licensvillkoren CC0 license.

Översikt

Vattenorganisationer är sammanslutningar av de lokala aktörer som finns närmast vattendrag, sjöar och hav. I dessa organisationer kan aktörerna hitta gemensamma lösningar i vattenfrågor, till exempel övervakning av vattenkvaliteten (så kallad samordnad recipientkontroll). Vattenorganisationer är ett samlingsnamn för vattenförbund, vattenvårdsförbund och vattenråd där kommuner, markägare, kraftbolag, industrier och andra intressenter kan ingå. De arbetar med vattnens avrinningsområden som utgångspunkt. Organisationerna kan exempelvis ta prover, arbeta med vattenvård och genomföra utbildningsinsatser. Vattenorganisationernas arbete och samverkan med myndigheterna är viktiga delar i vattenförvaltningen.

Innehåll

Hur information och data redovisas och tillgängliggörs skiljer sig mellan olika vattenorganisationer. Några rapporterar data till nationella datavärdar medan andra inte gör det. En översiktlig inventering av tillgänglig information och data på olika vattenorganisationers webbplatser presenteras av Rosenqvist med flera (2022). Av Miljöövervakningsutredningen (2019) framgår att det finns stora mängder data från kommuners och verksamhetsutövares miljöövervakning som inte rapporteras till datavärdar inom den statliga miljöövervakningen, utan i stället lagras lokalt på egna databasar.

Dataåtkomst

På Vatten­myndigheternas webbplats finns mer information om olika typer av vattenorganisationer samt en förteckning över de cirka 200 vattenorganisationer som återfinns i Sverige, fördelade på de fem vattendistrikten. För information om sedimentdata hänvisas till respektive vattenorganisation.

Information om vattenorganisationer på Vattenmyndigheternas webbplats  

Marin kartering och sjömätning

Översikt

Sveriges geologiska undersökning (SGU) ansvarar för att utforska och kartlägga bottenförhållanden inom svenskt territorialhav och ekonomiska zon (EEZ). Den maringeologiska karteringen har pågått sedan 1969. Syftet med undersökningen är att ta fram kunskap och information avseende havsbottnens sammansättning, egenskaper och uppbyggnad som underlag i kustzons- och havsplanering samt i arbetet med de marina direktiven, miljöövervakning och nationella miljömål. Den information som tas fram utgör också ett viktigt underlag för biologiska inventeringar, för fiskenäringen och för Försvarsmakten. Maringeologisk undersökning bygger i stor utsträckning på hydroakustiska mätningar och sedimentprovtagning samt visuella bottenobservationer.

Innehåll och dataåtkomst

Kopplade till insamlingen av maringeologiska data tillhandahåller SGU ett antal produkter (följ länkarna för att läsa om respektive produkt, dataformat, datakvalitet m.m. på SGUs webbplats):

  • Datamängden Marina sedimentprover innehåller uppgifter om sedimentprover med avseende på jordarternas beskaffenhet, samt för några utvalda provplatser även ytsedimentens innehåll av utvalda grundämnen, oorganiska föreningar och organiska miljöföroreningar. Observationerna är gjorda i samband med SGUs reguljära maringeologiska kartläggning eller vid uppdrag där uppdragsgivaren har tillåtit publicering av data.
  • Maringeologi 1:25 000 innehåller uppgifter om jordarternas och bergets utbredning inom svenskt territorialhav och svensk ekonomisk zon (EEZ). Produkten ger bland annat information om bottenmaterial, olika sediments mäktighet och bildningssätt samt innehåll av organiskt material. De äldsta undersökningarna i produkten utfördes 2012 och produkten byggs fortlöpande på än idag.
  • Maringeologi 1:100 000 innehåller uppgifter om jordarternas och bergets utbredning inom svenskt territorialhav och svensk ekonomisk zon (EEZ). Produkten ger bland annat information om bottenmaterial, olika sediments mäktighet och bildningssätt. De äldsta undersökningarna i produkten utfördes 1969 och produkten byggs fortlöpande på än idag. Informationen uppdateras fortlöpande allteftersom nya områden undersöks. Undersökningar sker enligt en plan som fastställs årligen. Det förkommer också att redan undersökta områden uppdateras i de fall det tillkommer information som medför anledning till revision. Under åren har noggrannheten i datapositionering kraftigt förbättrats.
  • Maringeologi 1:500 000 innehåller uppgifter om jordarternas och bergets utbredning inom svenskt territorialhav och svensk ekonomisk zon (EEZ). Produkten ger bland annat information om bottenmaterial, olika sediments mäktighet och bildningssätt.

Kopplade till dessa produkter finns även tjänster både för att titta på datamängder i kartvisaren på SGUs webbplats och som WMS/WFS för att använda i egna system (se under rubriken Sök- och visningstjänster).

Användarvillkor

På grund av restriktioner genom Lagen om skydd av geografisk information (2016:319) visas endast information utanför sjöterritoriets gräns i havet (tidigare territorialgränsen) med undantag för data som beviljats spridningstillstånd av Sjöfartsverket.

Översikt

Sjömätning, hydrografi, innebär en uppmätning av havsbottnens topografi, alltså terrängens fysiska form och höjdskillnader. Sjömätning regleras i 3-5 §§ lagen om skydd för geografisk information, och enligt lagens 3 § får Försvarsmakten, Sjöfartsverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU) utföra sjömätning. Sjöfartsverket ansvarar för den nationella djupdatabasen och är huvudsaklig utförare av djupmätningar. Sjöfartsverket utför sjömätningen för att det ska finnas information med korrekta djup och bottenbeskaffenheter för de svenska farlederna. Djupdata används på Sjöfartsverket främst för att ta fram djupkurvor och siffror till sjökort. Vidare används djupdata till exempel för att bestämma lämpliga positioner vid placering av farledsutmärkning. Högupplöst djupdata kan också användas vid till exempel miljöanalyser, habitatsmodeller, etablering vid offshoreanläggningar och vindkraftsparker. Sjöfartsverket är även förvaltare av Sjökortsdatabasen, i vilken i stort sett samtliga svenska sjökort finns lagrade.

Innehåll

De sjömätningar som har gjorts i svenska vatten lagras i en databas på Sjöfartsverket. I djupdatabasen lagras analyserade och utvärderade elektroniska sjömätningsdata samt djup från äldre analoga kartor där ingen modern sjömätning finns. Säkerhetshöjande sjömätningar görs enligt internationell standard S44. Utifrån djupdatabasen kan också olika produkter tas fram som till exempel tvärsnittsprofil, djupkartor och 3D-modeller.

I Sjökortsdatabasen finns Informationen är indelad utifrån sjökorten i olika skalområden (hamn-, special-, skärgårds-, och kustkort), där skalområdet med hamninformation är minst generaliserat och innehåller mest detaljerade data. Sjökortsdatabasen baseras på den standard som International Hydrographic Organization, IHO, har tagit fram för digital sjökortsinformation. Standarden, som benämns S57, antogs officiellt av världens sjökarteinstitutioner 1992 och används vid överföring av digital sjökortsinformation.

Dataåtkomst

Förutsatt att datamängden får spridningstillstånd enligt lagen om skydd för geografisk information (2016:319) kan djupdata beställas från Sjöfartsverket mot en avgift (se nedan under Användarvillkor). En modern sjömätning kan innehålla flera hundra mätpunkter per kvadratmeter, vilket innebär att det snabbt kan bli mycket stora datamängder. Sjöfartsverket erbjuder informationen i ett rutnät (grid) med 2 m, 10 m, 20 m, 100 m och 300 m standardgrid. Dessa levereras i Shape-format eller som koordinatlista (ASCII-fil). Djupdata kan levereras i olika format som Shape, XYZ ascii, ArcGIS-raster och ArcGis-TIN. Kartprojektion Sweref 99TM eller RT90 2,5g V. 

Information om djupdata på Sjöfartsverkets webbplats

Information om spridningstillstånd på Sjöfartsverkets webbplats

Sjöfartsverket erbjuder också tjänster både för att titta på sjökort och datamängder i kartvisaren på webbplatsen och som WMS/WFS för att använda i egna system. Tjänsterna går att använda för inläsning i GIS- och kartprogram och som bakgrundskartor på hemsidor och kartfönster. Vidare kan informationen användas för underlag av olika analysresultat och rapporter.

Information om karttjänster på Sjöfartsverkets webbplats

Av intresse för marin kartering och arbetet med förorenade sediment är även Östersjödatabasen eller The Baltic Sea Bathymetry Database (BSBD) som den heter på engelska.

Östersjödatabasen (länk från Sjöfartsverkets webbplats)

Användarvillkor

Information om djupdata är sekretesskyddad skyddad och vid varje uttag rådfrågas Försvarsmakten. I vissa fall kan skyddade uppgifter lämnas ut om kunden skriver på en ansvarsförbindelse om att data behandlas på korrekt sätt. Förutsatt att datamängden får spridningstillstånd enligt lagen om skydd för geografisk information kan djupdata beställas från Sjöfartsverket mot en avgift. Offentliga aktörer som myndigheter och kommuner kan mot en avgift köpa befintligt djupdata från Sjöfartsverket för ett specificerat ändamål. Djupdata får endast användas för det ändamål som tillståndet är ansökt för. Om samma data ska användas för ett annat ändamål måste en ny ansökan lämnas in och eventuellt ytterligare en avgift betalas för samma data.

Sök- och visningstjänster

Översikt

Syftet med kartvisaren Maringeologi är att tillgängliggöra information om havsbottnen inom svenskt kontinentalsockelområde. De lösa avlagringarna på havsbottnen är en förutsättning för växt och djurliv i havet, och för att kunna planera och fatta rätt beslut gällande våra hav behövs information om vad som döljer sig under ytan. Informationen i denna kartvisare skall kunna användas som överordnat underlag till planering och beslutsfattning, till exempel inom havsplanering, habitatmodellering, miljökonsekvensutredningar (t.ex. gällande installationer på havsbottnen), blåa översiktsplaner med mera.

Innehåll

Kartvisaren består av fyra huvudlager, varav tre är lagren Maringeologi 1:500 000, 1:100 000 samt 1:25 000, där det sistnämnda är den mest detaljerade produkten. I dessa ges bland annat information om det i bottenytan dominerande sedimentets horisontala utbredning (benämns bottenmaterial, dominerande översta metern i kartvisaren). Ett lager kallat tunt ytlager av bottenmaterial, mäktighet mindre än 50 cm beskriver även avsättningen i den allra översta delen. De olika klasserna av bottenmaterial ger information om bildningssätt och kornstorlek. Det fjärde lagret marina sedimentprover visar i punktform var och vad som provtagits inom svenskt territorialhav och svensk ekonomisk zon (EEZ) samt information om organiska miljögifter och metaller och näringsämnen i sediment.

Dataåtkomst

Kartvisaren nås lättast från SGUs startsida på webben genom rullgardinsmenyn under rubriken Kartor och 3D. Kartvisaren för maringeologi återfinns i listan över SGUs samtliga kartvisare. Mer information om den valda kartvisaren finns under fliken Om kartvisaren.

Kartvisaren Maringeologi på SGUs webbplats

Användarvillkor

Informationen i karttjänsten är tillgänglig för alla. På grund av restriktioner genom Lagen om skydd av geografisk information (2016:319) visas endast information utanför sjöterritoriets gräns i havet (tidigare territorialgränsen) med undantag för data som beviljats spridningstillstånd av Sjöfartsverket.

Översikt

SGUs kartvisare Maringeologi, metaller och näringsämnen ger en rikstäckande översikt av hur utsläpp av näringsämnen och metaller belastar Sveriges havsområden, inklusive den ekonomiska zonen. Informationen är tänkt att användas som underlag vid beslutsfattande och planering, exempelvis inom havsplanering, habitatmodellering och miljökonsekvensutredningar. Den utgör också viktigt underlag vid biologiska inventeringar och för Försvarsmakten.

Innehåll

Kartvisaren Maringeologi, metaller och näringsämnen redovisar lägen för provtagningsstationer där ytsediment i svenska havsområden har provtagits. Proverna har sedan analyserats med avseende på metaller och näringsämnen och analysresultaten presenteras i kartvisaren. Provtagning har skett i den översta centimetern av ackumulationsbottnar i svenska havsområden och analysresultat visas för ett urval av grundämnen. Arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink redovisas klassade i enlighet med Naturvårdsverkets rapport 4914, Bedömningsgrunder för miljökvalitet Kust och Hav. Fosfor, järn, silver, tenn, uran, vanadin och wolfram redovisas klassade efter halt i sedimenten. Annan information som kan vara till hjälp vid användningen av kartvisaren visas också, exempelvis utbredning av ackumulationsbottnar (sedimentationsområden), sediment med hög organisk halt och gashaltiga sediment. Även miljöövervakningsdata visas översiktligt i form av lägen för provtagningsstationer samt platser där verksamhetsutövare har givits tillstånd att dumpa muddermassor.

Dataåtkomst

Kartvisaren nås lättast från SGUs startsida på webben genom rullgardinsmenyn under rubriken Kartor och 3D. Kartvisaren Maringeologi, metaller och näringsämnen återfinns i listan över SGUs samtliga kartvisare. Mer information om den valda kartvisaren finns under fliken Om kartvisaren.

Kartvisaren Maringeologi, metaller och näringsämnen på SGUs webbplats

Användarvillkor

Informationen i karttjänsten är tillgänglig för alla.

Översikt

SGUs kartvisare Maringeologi, organiska miljögifter ger en rikstäckande översikt av hur kemiska ämnen belastar Sveriges havsområden, inklusive den ekonomiska zonen.

Innehåll

Kartvisaren redovisar lägen för provtagningsstationer där ytsediment i svenska havsområden har provtagits. Proverna har sedan analyserats med avseende på organiska miljögifter och analysresultaten presenteras i kartvisaren. Provtagning har skett i den översta centimetern av ackumulationsbottnar i svenska havsområden och analysresultat visas för ett urval organiska miljögifter. HCB, DDT (summa), HCH (summa) Klordan (summa), PBDE (summa), PAH (summa 11) och PCB (summa 7) redovisas klassade i enlighet med Naturvårdsverkets rapport 4914, Bedömningsgrunder för miljökvalitet Kust och Hav. Annan information som kan vara till hjälp vid användningen av kartvisaren visas också, exempelvis utbredning av ackumulationsbottnar (sedimentationsområden), sediment med hög organisk halt och gashaltiga sediment. Även miljöövervakningsdata visas översiktligt i form av lägen för provtagningsstationer samt platser där verksamhetsutövare har givits tillstånd att dumpa muddermassor. Data insamlat inom miljöövervakningsprogrammet redovisas i och går att ladda ned via kartvisaren Miljöövervakning, havs- och sjösediment.

Dataåtkomst

Kartvisaren nås lättast från SGUs startsida på webben genom rullgardinsmenyn under rubriken Kartor och 3D. Kartvisaren Maringeologi, organiska miljögifter återfinns i listan över SGUs samtliga kartvisare. Mer information om den valda kartvisaren finns under Om kartvisaren.

Kartvisaren Maringeologi, organiska miljögifter på SGUs webbplats

Användarvillkor

Informationen i karttjänsten är tillgänglig för alla.

Översikt

I SGUs kartvisare Miljöövervakning – havs- och sjösediment redovisas den data som samlas in inom ramen för nationell-, regional- och lokal miljöövervakning. Syftet är i första hand att redovisa tillstånd och trender av miljögiftsbelastning i sediment. Analyserna görs på prover tagna från sediment i ackumulationsområden som ofta utgör en sänka för många grundämnen och miljögifter. Informationen visar det övervakade områdets hälsotillstånd och kan användas som underlag vid samhällsplanering.

Innehåll

Kartvisaren innehåller en grafisk presentation av tidsserier och statistisk information. Data kan laddas ned över valfritt län eller miljöövervakningsstation. Kartvisaren visar enbart data som insamlats fram till 2011. För nedladdning av data som rapporterats in till datavärdskapet för miljögifter hänvisas istället till SGUs nya kartvisare med möjlighet till utsök och uttag av data för provplatser där halter av metaller och organiska miljögifter har rapporterats in till datavärdskapet för miljögifter (länk till kartvisare och utsök av halter miljögifter på SGUs webbplats).

Dataåtkomst

Kartvisaren nås lättast från SGUs startsida på webben genom rullgardinsmenyn under rubriken Kartor och 3D. Kartvisaren Miljöövervakning – havs- och sjösediment återfinns i listan över SGUs samtliga kartvisare. Mer information om den valda kartvisaren finns att under Om kartvisaren.

Kartvisaren Miljöövervakning – havs- och sjösediment på SGUs webbplats

Användarvillkor

Informationen i karttjänsten är tillgänglig för alla.

Översikt

I kartvisaren Stranderosion och geologi, kust hittar du geologisk information från kustzonen i Skåne, Halland och västra Blekinge. Informationen utgör framför allt underlag för att bedöma känslighet för stranderosion men kan också användas för till exempel samhällsplanering och miljöövervakning. Informationen är insamlad under åren 2012–2018 och har bearbetats för att bli mer användaranpassad.

Innehåll

I kartvisarens lagerlista finns följande lager:

  • Bilder
  • Jordarter, land
  • Fysiska och dynamiska förhållanden
  • Erosionsbedömning
  • Historisk strandlinje och strandlinjeförändringar
  • Observerad erosion och skyddsåtgärder
  • Vattenyta vid höjda havsnivåer
  • Maringeologi
  • Terrängmodell (batymetri)

 

Dataåtkomst

Kartvisaren nås lättast från SGUs startsida på webben genom rullgardinsmenyn under rubriken Kartor och 3D. Kartvisaren Stranderosion och geologi, kust återfinns i listan över SGUs samtliga kartvisare. Mer information om den valda kartvisaren finns att under fliken Om kartvisaren.

Kartvisaren Stranderosion och geologi, kust på SGUs webbplats

Användarvillkor

Informationen i karttjänsten är tillgänglig för alla.

Översikt och dataåtkomst

Sjöfartsverket erbjuder tjänster både för att titta på sjökort och datamängder i kartvisaren på webbplatsen och som WMS/WFS för att använda i egna system. Tjänsterna går att använda för inläsning i GIS- och kartprogram och som bakgrundskartor på hemsidor och kartfönster. Vidare kan informationen användas för underlag av olika analysresultat och rapporter.

Information om karttjänster på Sjöfartsverkets webbplats

Översikt

Länsstyrelsens WebbGIS är ett verktyg för att titta på kartor och söka information. Varje län tillhandahåller sina egna karttjänster i form av WebbGIS och med det nya gränssnittet går det att använda webbgiset i alla webbläsare på allt från smarta telefoner till datorer. I WebbGIS-verktyget har varje länsstyrelse samlat ett urval av kartlager inom sina verksamhetsområden samt underlag från andra myndigheter. Länsstyrelsernas olika karttjänster kan därför skilja sig åt i innehåll och vilka funktioner som finns tillgängliga. Geodata och kartskikt (WMS-tjänster) går att ladda ned i länsstyrelsernas nationella geodatakatalog

Innehåll och dataåtkomst

På respektive länsstyrelses webbplats finns hänvisningar och länkar till länsspecifika och gemensamma karttjänster samt s.k. samverkanstjänster (de sistnämnda delvis är skyddade av lösenord). Gemensamma karttjänster och samverkanstjänster delas av samtliga 21 länsstyrelser och omfattar tjänster som Sveriges länskarta, Digital miljöatlas, Vattenmyndigheternas vattenkarta, svenska fiskeregler och vindbrukskollen. De flesta av de länsspecifika karttjänsterna innehåller kartlager med uppgifter om potentiellt förorenade områden (EBH-stödet), tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter (NikITA) och andra underlag för samhällsplanering. Förutom den information som geodata ger finns det ofta ytterligare information i form av beslut eller rapporter med mera. I Länsstyrelsernas Geodatakatalog återfinns de karttjänster som tillhandahålls.

Länsstyrelsernas Geodatakatalog på Länsstyrelsernas webbplats

Flera länsstyrelser tillhandahåller dessutom specifika kartlager med uppgifter av särskilt intresse för arbetet med förorenade sediment (klicka på länkarna för att komma till de karttjänster som tillhandahålls av respektive länsstyrelse):

  • Länsstyrelsen i Västernorrlands län
    Karttjänsten Länskarta Västernorrland innehåller kartskikt med utförliga uppgifter om fiberhaltiga sediment, strandskydd, information om vattenförekomster med mera.
  • Länsstyrelsen i Västerbottens län
    Karttjänsten Länskarta Västerbotten innehåller bland annat kartskikt med uppgifter om övergödning, vegetationsklädda havsvikar, biotopkarteringar, främmande arter, sträckor för lekbottnar, miljögifter i vattendrag, sjöar och kustvatten med mera.
  • Länsstyrelsen i Kalmar län
    Karttjänsten LstH Natur Kalmar innehåller bland annat kartskikt med uppgifter om marina inventeringar (med kamera, bottenfauna, vegetation, ålgräs, provfiske), inventering av grunda havsmiljöer, kustfiskevårdsplaner för sötvatten och brackvatten med mera.
  • Länsstyrelsen i Stockholms län
    Karttjänsten Länskarta Stockholms län innehåller bland annat kartskikt med uppgifter om fiskyngel (kust), bottenlevande djur (zoobentos), bottenvegetation, djupkurvor i sjöar, SGUs maringeologi (batymetri), skyddsområden för flodkräfta, fiskevårdsområden, lek- och uppväxtområden, provfiske med mera.
  • Länsstyrelsen i Östergötlands län
    Karttjänsten Potentiellt förorenade och åtgärdade områden innehåller bland annat kartskikt med uppgifter om åtgärdade områden (t.ex. Valdemarsviken) samt kopplingar till EBH-riskklasser.
    Karttjänsten PFAS provtagningspunkter innehåller bland annat kartskikt med uppgifter om provanalyser (PFAS) i en rad matriser såsom fisk, utter, ytvatten, vattentäkter, grundvatten med mera. Jämförelser görs med befintliga gräns- och riktvärden. Det går även att ladda ned data i Excel-format. 
  • Länsstyrelsen i Jönköpings län
    Karttjänsten Jönköpings läns publika Webbkarta innehåller bland annat kartskikt med uppgifter om provanalyser av kvicksilver i gädda, detaljerad information om åtgärder i vatten, biotopkartering (vandringshinder för öring) med mera.
  • Länsstyrelsen i Västra Götaland
    Karttjänsten Kosterhavet innehåller bland annat kartskikt med uppgifter om gränser för Kosterhavets nationalpark, naturvårdsbestämmelser, skyddade områden med mera.

Användarvillkor

Länsstyrelsernas WebbGIS är öppen för alla. På respektive länsstyrelses webbsidor finns info om vad som finns i just deras webbGIS. Kartlager som är öppet data, metadata och vissa WMS-tjänster finns tillgängliga via länsstyrelsens geodatakatalog. Karttjänsterna gör inte anspråk på att redovisa alla underlag som man behöver ta hänsyn till i enskilda ärenden. Av bland annat upphovsrättsliga skäl är det inte möjligt att ta med allt underlag som är tillgängligt på Länsstyrelsen.

Översikt & innehåll

EBH-kartan Sverige är en karttjänst i form av karttittskåp/WebbGIS med uppgifter från EBH-stödet, en nationell databas över misstänkta eller konstaterat förorenade områden. EBH-stödet förvaltas av länsstyrelserna gemensamt men varje län ansvarar för informationen om EBH-objekten i sina län. Objekten i kartan är identifierade och inventerade enligt MIFO. Kartan ger inte en helhetsbild av landets förorenade områden. Mer information kan finnas hos andra myndigheter som kommuner, Försvarsmakten, Trafikverket och SGU. Metadata för kartlagret Potentiellt förorenade områden finns i länsstyrelsernas Geodatakatalog.  

Information om MIFO på Naturvårdsverkets webbplats

Metadata för kartlagret Potentiellt förorenade områden i länsstyrelsernas Geodatakatalog

Dataåtkomst

Länk till EBH-kartan Sverige

Översikt

VattenAtlas är en webbaserad karttjänst som samlar både lokal, regional och nationell information relaterad till vatten på en plats. Syftet är planering över gränser för att underlätta beslut som ger bättre miljö i sjöar och vattendrag. Karttjänsten är framför allt framtagen för Skåne län (heltäckande data finns för hälften av Skånes kommuner), men kan i begränsad omfattning även användas på nationell nivå i och med att hälften av de cirka 200 datalager som används är rikstäckande. VattenAtlas är ett samarbete mellan flera vattenråd men förvaltas av via Höje å vattenråd. Kävlingeåns vattenråd har stått för framtagandet av VattenAtlas. Tjänsten har funnits sedan 2015 men håller för närvarande på att utökas för att bli komplett för hela Skåne. Projektet ska vara klart våren 2022 och finansieras med medel från Refion Skåne samt Länsstyrelsen (LOVA). VattenAtlas riktar sig till alla, men särskilt användbar är VattenAtals för verksamma inom VA, vattenvård och kommunal planering.

Innehåll och dataåtkomst

I VattenAtlas finns kommunal information om VA, fysisk planering och miljö, regional information från Länsstyrelsen som till exempel förorenade områden, dikningsföretag och havsnivåhöjning, nationell information från statliga myndigheter som till exempel skyddade områden och markförhållanden samt lokal information för avrinningsområden som till exempel anlagda våtmarker, översvämningskartering och fördjupad hydrologi. Man hittar även annan allmännyttig information som inte direkt är kopplad till vatten, till exempel Skåneleden. I VattenAtlas finns också en mängd funktioner för att rita, mäta, följa sin position eller för att dela kartinformation med andra. Via ”hjälpfunktionen” på webbplatsen nås informationsblad och användarguide till VattenAtlas.

Länk till Vattenatlas webbplats

Användarvillkor

VattenAtlas är fritt tillgänglig för alla och fungerar i läsplatta och mobil.

Informationskanaler

Översikt

I Sverige har Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) till uppgift att samordna och underlätta att öppna data från den offentliga sektorn blir tillgängliga för användning. DIGG driver metadataportalen Sveriges dataportal som gör det möjligt för allmänheten att söka bland data som tillhandahålls av offentliga och privata organisationer.

Innehåll

På Sveriges dataportal synliggörs data från en rad olika typer av organisationer och sektorer och det är möjligt för allmänheten att söka bland data som tillhandahålls av offentliga och privata organisationer. Här finns enbart information om datamängder, det vill säga metadata (information som beskriver innehåll, tillgänglighet och kvalitet i datamängder och tjänster). Data hämtas i sin tur via länkar för nedladdning eller efterfrågas hos respektive organisation som ansvarar för sina egna datamängder. Datamängderna är huvudsakligen kategoriserade ämnesvis, men data med anknytning till sediment kan finnas under flera ämnesområden, till exempel miljö, transporter, jordbruk samt internationella frågor.

Dataåtkomst

Sveriges dataportal på DIGGS webbplats

Användarvillkor

Sveriges dataportal är öppen för alla. Hur data och API:er på Sveriges dataportal får användas bestäms emellertid av den tillhandahållande organisationen. Det kan till exempel skilja sig åt om du får återanvända helt fritt, om du behöver referera till den tillhandahållande organisationen när du använder dig av data eller API:et eller kanske till och med betala en avgift. Verksamheter är rekommenderade att rättighetsmärka eller licensiera den data som publiceras genom Creative Commons version 4.0. På så vis att det är tydligt för er som användare hur ni får komma åt, använda och dela data. Bra att känna till är att Creative Commons bygger på frivillighet, egen vilja och ömsesidig respekt. Organisationer har ibland särskilda avtalsvillkor eller processer för att ge behörighet till att få åtkomst och använda vissa data och API:er. I de fallen finns mer information om detta hos den tillhandahållande organisationen.

Översikt

Geodataportalen är en ingång till webbaserade geodata[1] och tjänster från olika organisationer. Portalen ger möjlighet att söka, titta på och ladda ned geodata från olika informationskällor. Geodataportalen visar vad som finns och var det finns. Geodataportalen förvaltas av Lantmäteriet, i sin roll som geodatasamordnare. Den är utvecklad av Lantmäteriet, i samverkan med många myndigheter, för att vara en gemensam ingång till geodata och tjänster i Sverige. Geodataportalen är också ingången för Sveriges geodatasamverkan i Europa, enligt Inspire-direktivet. Geodataportalen riktar sig främst till professionella användare.

Innehåll

Portalen innehåller metadata, det vill säga information som beskriver innehåll, tillgänglighet och kvalitet i datamängder och tjänster. Metadata gör det lättare att hitta och utvärdera om det är vad du söker och vill använda. Geodataportalen innehåller i sig inte några tjänster eller data. Geodata och tjänster som du når via portalen är lagrade hos respektive producent. I portalen ingår en nationell metadatakatalog som beskriver tillgängliga geodata, deras kvalitet och villkor för användning. Av intresse för arbetet med sedimentfrågor när det gäller geodata kan till exempel vara kartor över maringeologi, ytsubstrat, havsbottenyttäcke och stranderosion vid kusterna. 

Dataåtkomst

Geodataportalen på Lantmäteriets webbplats

Användarvillkor

Geodataportalen är öppen för alla. Det krävs inget avtal för att titta och söka i portalen. För att hämta hem den information som portalen visar behövs i de flesta fall ett avtal. I Geodatasamverkan finns ett användaravtal som underlättar tillgången till avgiftsbelagda geodata från flera myndigheter. Avtalet ger tillgång till ett samlat utbud mot en årsavgift. Myndigheter, regioner, kommuner och organisationer med offentliga uppgifter kan teckna användaravtal för Geodatasamverkan. De får då tillgång till geodata och tjänster för offentlig användning. Produktutbudet för Geodatasamverkan innehåller geodata och tjänster från Lantmäteriet, Sjöfartsverket och SGU.

[1] Med geodata avses data som på något sätt är knuten till ett geografiskt läge, till exempel kartdata och registerinformation om geologiska företeelser, men också uppgifter om byggnader, sjöar, vegetation m.m.

Översikt

Miljödataportalen är en metadataportal som ägs och förvaltas av Naturvårdsverket. Där finns data från till exempel miljöövervakning, områdesskydd och resultat från inventeringar geografiska och analyser. I portalen finns även länkar till visnings- och nedladdningstjänster för dessa data. Portalen vänder sig främst till yrkesverksamma inom området men även till privatpersoner.

Innehåll

Portalen innehåller metadata, det vill säga information som beskriver innehåll, tillgänglighet och kvalitet i datamängder och tjänster. Inom ämnesområdena Biota, Kust och Hav och Miljö finns stora mängder information och data av intresse för arbete med havs- och sötvattenmiljöer. Det kan däremot vara svårt att hitta information av intresse för sedimentrelaterade frågor genom sökning på specifika ämnesområden. En fritextsökning på sediment gav 283 träffar, varav en inom ämnesområde Miljö och resterande 282 inom Ej angivet ämnesområde. Metadata som visas i Miljödataportalen hanteras i Naturvårdsverkets centrala metadatakatalog, ett stödsystem som är länken till Sveriges nationella geodataportal på geodata.se och Sveriges dataportal (se beskrivningar av dessa portaler ovan).

Dataåtkomst

Det går att söka information för hela Sverige eller välja ut ett speciellt område. Det går att titta på och kombinera olika geografiska data direkt i Miljödataportalens kartfönster och att även lägga till egna karttjänster i kartfönstret. Via metadata finns det länkar som behövs för att använda data i ett eget verktyg genom nätverkstjänster eller ladda hem data för egna analyser.

Miljödataportalen på Naturvårdsverkets webbplats

Användarvillkor

Miljödataportalen är öppen för alla.

Översikt

Produktportalen Geolagret ägs och förvaltas av SGU. I Geolagret går det att söka efter, beställa och i vissa fall ladda ner SGU:s produkter, det vill säga kartor, rapporter broschyrer och dylikt. Det går även att hitta information om SGUs databaser och länkar till karttjänster.

Innehåll

I GeoLagret kan du söka efter och ladda ned många av SGUs produkter. Det inkluderar bland annat kartor, rapporter, broschyrer, nedladdningsbara geologiska data, beställningsbara geologiska data, länkar till SGUs olika karttjänster med mera. Information och data av intresse för arbete med sedimentrelaterade frågor finns inom ämnesområdet Maringeologi i form av nedladdningsbara datamängder (12 träffar), rapporter (9 träffar) och karttjänster (6 träffar). Även inom ämnesområdet Jordartsgeologi, Grundvatten och Berggrundsgeologi finns en del information och data med koppling till havs- och sjösediment.

Dataåtkomst

Geolagret nås lättast från rullgardinsmenyn under Rapporter på SGUs startsida på webben. Utsökning av information kan göras med text eller i karta, eller med en kombination av båda. På SGUs webbplats finns ytterligare information om Geolagret och hur utsökning och nedladdning av SGUs produkter går till.

Geolagret på SGUs webbplats

Information om Geolagret på SGUs webbplats

Användarvillkor

Geolagret är öppet för alla. De produkter som är nedladdningsbara som pdf-filer är kostnadsfria. Om en produkt inte går att ladda ned, går den att beställa. Det går då att kontakta SGUs kundservice för att få mer information och eventuella prisuppgifter.

Översikt

Länsstyrelsernas geodatakatalog är en söktjänst som kan användas för att leta efter olika slags geodata som länsstyrelserna har tillgång till. Geodatakatalogen lanserades 2017 och innehåller information om miljö, sjöar och vattendrag, kust och hav samt geovetenskap. Geodatakatalogen ägs och förvaltas av länsstyrelsen. Ansvariga myndigheter för informationen i katalogen är de 21 länsstyrelserna samt ett flertal andra statliga myndigheter som exempelvis Energimyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfartsverket, SGU, SMHI samt Trafikverket m.m. Målgruppen för geodatakatalogen är alla som har behov av att använda länsstyrelsernas geografiska information, exempelvis kommuner, andra myndigheter, näringsliv, skola och universitet och allmänheten.

Innehåll

Geodatakatalogen innehåller information om miljö, sjöar och vattendrag, kust och hav, geovetenskap med mera. Geodatakatalogen innehåller bara metadata och länkar. Geodata lagras separat. En kort sammanfattning samt metadata om informationen finns per information.

Dataåtkomst

Länsstyrelsernas Geodatakatalog kan nås via webbplatsen Karttjänster och geodata på respektive länsstyrelse. Gränssnittet består av en sökpanel och en resultatpanel. Sökning av information kan göras med text eller i karta, eller med en kombination av båda. Från resultatlistan går det att nå fördjupade beskrivningar, distributionsvägar, länkar till nedladdningstjänster och i vissa fall förhandsgranska datamängderna. Information och data av intresse för arbete med sedimentrelaterade frågor finns inom samtliga ämnesområden, men framför allt inom Biologi och ekologi, Geovetenskap, Kust och hav, Miljö, och Sjöar och vattendrag.

Ingång till Länsstyrelsernas Geodatakatalog på Länsstyrelsernas webbplats

Användarvillkor

Länsstyrelsens uttryckliga ambition är att så många som möjligt ska kunna använda portalen och ta del av informationen i densamma. I den Tillgänglighetsanalys som går att ladda ned på Länsstyrelsernas Geodatakatalog webbsida framgår vilket innehåll som brister i tillgänglighet, som till exempel vissa pdf-filer (t.ex. äldre publikationer och publikationer anpassade för arkivering).

Digitala kunskapsbaser, register och webbplatser

Översikt

VISS (VattenInformationsSystem Sverige) är en databas för alla övervakningsaktiviteter som är kopplade till yt- och grundvattenstationer, inklusive utsjövatten. Systemet har utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs- och Vattenmyndigheterna. VISS förvaltas idag av Länsstyrelsen i Jönköpings län.

Olika aktörer inom miljöövervakningen tillhandahåller data om övervakningen till metadatabasen VISS. Datavärdarna levererar metadata från nationell övervakning, medan länsstyrelserna hanterar metadata från regional övervakning och recipientkontroll. Rapporteringen till EU gentemot ramdirektivet för vatten grundas på uppgifter som finns i VISS.

VISS är uppbyggd på en teknik som börjar uppvisa problem och måste ersättas med en ny. För att möta kraven på användarbarhet, skalbarhet och informationssäkerhet har Havs- och Vattenmyndigheten tagit initiativ till planeringen för en ny plattform för miljöövervakning, AKVA, som är tänkt att ersätta VISS.

Innehåll

I VISS finns klassningar och kartor över alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Dessa är indelade i enheter som kallas vattenförekomster. För dessa vattenförekomster kan du i VISS bland annat hitta information om:

  • Miljöövervakning. VISS är ett metadataregister över Sveriges vattenrelaterade miljöövervakning. I VISS finns metadata om den miljöövervakning som sker i nationell och regional regi. VISS innehåller inte uppgifter om mätvärden utan bara data om var och vad som mäts inom olika miljöövervakningsprogram och vid olika övervakningsstationer.
  • Övergripande bedömning av hur vattnet mår (ekologisk status och kemisk status) men även underliggande bedömningar på till exempel fisk och försurning.
  • Miljökvalitetsnormer. Bestämmelser om kraven på kvaliteten i vattnet. Miljökvalitetsnormer är styrande för myndigheter och kommuner när de tillämpar lagar.
  • Skyddade områden. VISS har register över skyddade områden som ingår i vattenförvaltningsförordningen. VISS är dock inte huvudansvarig för originaluppgifterna utan det ligger på en rad andra myndigheter.
  • Åtgärder. I VISS presenteras föreslagna och genomförda åtgärder för respektive vattenförekomst.
  • Rapporteringen till EU. Uppgifterna som matas in i VISS används till att rapportera till EU hur Sveriges vatten mår.

Information (metadata) avseende förorenade sediment är relativt sparsam. En fritextsökning (den 13 januari 2022) på sediment gav 31 träffar, fördelade på 19 övervakningsstationer (kust, sjö och vattendrag) och 12 övervakningsprogram (verifieringsövervakning, recipientkontroll, screening, kommunal övervakning, nationell miljöövervakning).

Dataåtkomst

Det finns flera olika sätt att ta del av informationen på VISS webbplats.

Det går bland annat att söka efter och ladda ned metadata utifrån olika sökkategorier under flikarna Hämta data, Avancerad sök och Områdesstatistik. Under fliken Kartor går det att titta på och hitta information (metadata) för enskilda vattenförekomster via Länsstyrelsernas karttjänst WebbGIS. I Vattenkartan visas resultat från VISS såsom vattenförekomster, statusklassningar, riskbedömningar, påverkanskällor, åtgärder och påverkansbedömningar m.m. 

Länk till VISS webbplats

Vattenkartan på VISS webbplats (en karttjänst inom Länsstyrelsernas WebbGIS)

Användarvillkor

Data i VISS är fri att använda, återanvända, distribuera och aggregera enligt CC0 licens. Så långt det är möjligt ska VISS anges som källa, med länk och datum för nedladdning.

Översikt

Havsmiljöinstitutet Sveriges Vattenmiljö är en webbplats som innehåller aktuell information om miljötillståndet i grundvatten, sjöar och vattendrag, kust och hav. Sveriges Vattenmiljö är ett projekt som bygger på samverkan mellan myndigheter och universitet. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Naturvårdsverket finansierar portalen. På uppdrag av HaV arbetar Havsmiljöinstitutet med metodutveckling, miljöanalys av salta vatten och redaktionellt arbete. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ansvarar för att samordna miljöanalys av sötvatten. Informationen på Sveriges vattenmiljö bygger både på miljöövervakning och vetenskaplig kunskap. Användare är alla som vill veta mer om tillståndet i vår vattenmiljö samt de arbetar med vattenrelaterade frågor och sediment.

Innehåll

Webbplatsen delas upp i tillståndsrapporter för hur vattnet mår, vattentrender med kartor och grafer, kunskapsbank med fakta och fördjupning samt information om hur miljöövervakning genomförs. Utgångspunkten för beskrivningarna är resultaten från svensk akvatisk miljöövervakning, både nationell och regional. Tillsammans med vetenskapliga rapporter och en stor samlad expertis, är ambitionen att ge en aktuell och nyanserad bild av miljötillståndet i grundvatten, sjöar och vattendrag, kust och öppet hav. Innehållet fokuserar i huvudsak på vatten. Information om sediment finns på webbplatsen, men än så länge i begränsad omfattning.

Dataåtkomst

Länk till webbplatsen sverigesvattenmiljo.se.

Användarvillkor

Informationen på webbplatsen sverigesvattenmiljo.se är tillgänglig för alla.

Översikt

Åtgärdsportalen är en hemsida som beskriver tillgängliga åtgärdsmetoder för efterbehandling av förorenade områden. SGF är huvudman för Åtgärdsportalen och initierade projektet hösten 2013. Naturvårdsverket, SGI och Trafikverket har möjliggjort projektet genom att finansiera arbetet i uppbyggnadsskedet. Naturvårdsverket har dessutom finansierat arbetet med metodbeskrivningar av åtgärdsmetoder för förorenade sediment och beskrivningar om fibersediment.  Projektgruppen är de som arbetar med att skriva och publicera informationen som finns på Åtgärdsportalen och författarna bakom metoderna är bland de mest erfarna personerna i Sverige inom sina områden. För att ge publicerat material legitimitet har en bred referensgrupp tillsatts för att granska allt material innan publikation. I referensgruppen ingår bland annat representanter från Naturvårdsverket, SGI, SGU, Länsstyrelserna och privata aktörer med lång erfarenhet av efterbehandling.

Innehåll och dataåtkomst

Hemsidan är tänkt att vara en kontinuerligt uppdaterad plats som kan användas som ett stöd för de som arbetar i efterbehandlingsbranschen, samt att få en överblick över de medlemmar som har erfarenhet eller erbjuder tjänster för respektive metod. Informationen presenteras i text på hemsidan. Metodbeskrivningarna har delats upp efter vilket medium de avser att behandla. Även beskrivningar av vanligt förekommande föroreningar finns på hemsidan men enklare beskrivningar samt metoder som kan användas för att åtgärda föroreningarna. Hemsidan presenterar även referensprojekt för de olika metoderna med länkar för att ladda ner rapporter från dessa projekt.

På Åtgärdsportalen finns bland annat metodbeskrivningar för åtgärder av förorenade sediment och utförlig information om fibersediment. På Åtgärdsportalen så beskrivs de vanligast förekommande metoderna, hur de kan kombineras, och vad man bör känna till för att kunna bedöma om de är lämpligaga att tillämpa för en specifik plats eller ej. Framöver kommer fler och fler tekniker att läggas till, närmast är avvattningsmetoder för behandling av muddrade förorenade sediment.

Dataåtkomst

Länk till Åtgärdsportalen

Användarvillkor

Informationen på Åtgärdsportalen är tillgänglig för alla.

Översikt

På Undersökningsportalen beskrivs hur olika undersökningsstrategier, undersökningsmetoder och fältanalyser för förorenade områden bör genomföras, samt vanligt förekommande föroreningar. Projektet är en vidareutveckling av SGF:s fälthandbok för undersökningar av förorenade områden. Syftet är att ge en lättillgänglig sammanställning över den kunskap som finns och att bidra till att rätt strategi och metodik används vid rätt tillfälle och därmed bidra till god kvalitet på resultaten. Ägare av undersökningsportalen är Svenska Geotekniska Föreningen (SGF), Naturvårdsverket, SGI, Trafikverket och portalen förvaltas av SGF. Huvudsakliga användare är alla som arbetar med förorenade områden och sediment: verksamhetsutövare, myndigheter, konsulter och forskare.

Innehåll

Det finns inga specifika datamängder på portalen. Information om metoder för undersökningar av förorenade områden. Informationen presenteras i text på hemsidan. Beskrivningarna om undersökningar innehåller däremot beskrivningar om både under vilka förhållanden olika metoder är lämpliga såväl som hur SGF anser att en undersökning av ett förorenat område bör genomföras. Hemsidan är uppbyggd genom att beskriva processen med att undersöka förorenade områden ämnen och metoder.

På Undersökningsportalen redovisas bland annat en översikt över provtagningsmetoder och -utrustning för sediment såsom rörprovtagare, lådprovtagare och gripskopor. Även provtagning med ryssborr och med dykare.

Dataåtkomst

Länk till Undersökningsportalen

Användarvillkor

Informationen på Undersökningsportalen är tillgänglig för alla.

Bakgrund

Mark och miljö-GIS är ett register över alla vattenverksamheter som har tillståndsprövats i mark- och miljödomstolen. För att få bedriva vattenverksamhet av större omfattning krävs tillstånd från mark- och miljödomstolen. Bestämmelser om vattenverksamhet finns i 11 kap miljöbalken och i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

Mark och miljö-GIS förvaltas av Länsstyrelserna inom ramen för förvaltningsobjektet ”vatten och miljömål”, medan innehållet ägs av Domstolsverket. Användarna är främst handläggare inom Länsstyrelserna och Domstolarna som använder verktyget som ett stöd för att få en överblick var tillståndsprövade verksamheter och anläggningar är lokaliserade samt vilka avgöranden och tillståndsbeslut som har fattats kopplade till dessa. Denna information används inom Länsstyrelserna främst av vattenverksamhet och miljöskydd.

Innehåll i informationskällan

Uppgifterna som finns i Mark och miljö-GIS är uppbyggda på anläggningar. Innehållet som är kopplat till sediment och påverkan till förorenade sediment är främst ”allmänna hamnar, far- och fartleder”, men också ”kraftverk, dammar och dämningar”, ”vattentäkter”, ”övriga anläggningar” och ”miljöfarliga verksamheter”. De uppgifter som finns att tillgå är namnet på tillståndsprövningen, datum för avgörandet, en allmän beskrivning, domstolsnummer m.m. Informationen kan visas i både tabell och som karta, där även export av informationen kan ske.

Användarvillkor

Mark- och miljö-GIS är ett handläggningsverktyg som kräver särskild behörighet och säkerhetsklassning för att få tillgång till. Inga handlingar eller beslut finns att tillgå via Mark och miljö-GIS. Handläggarna på Länsstyrelsen får begära ut beslut och handlingar från den domstol där målet avgjordes.

Översikt

Symphony är en bedömningsmetod som utvecklats för statlig havsplanering utifrån en ekosystemansats. Syftet är att på en översiktlig nivå visa hur miljöpåverkan från mänskliga verksamheter skiljer sig mellan olika områden och hur planeringen påverkar denna fördelning. Metoden och det tillhörande planeringsstödet/-verktyget har tagits fram av Havs- och Vattenmyndigheten i samarbete med andra statliga myndigheter, universitet och miljökonsulter. Arbetet påbörjades år 2015 och de första resultaten var tillgängliga 2017. En utförlig beskrivning av metodiken och resultaten finns i Havs- och vattenmyndighetens rapport 2018:1 (Hammar m.fl. 2018).

Innehåll

Symphony beräknar kumulativ miljöpåverkan ur ett rumsligt perspektiv. Det betyder att för varje ytområde i havet (indelat i ett rutnät med 250 x 250 m rutor eller pixlar) ges ett värde som beskriver hur mycket vi människor påverkar en representation av den marina miljön. Metoden bygger på tre huvudkomponenter: kartor över belastningar, kartor över ekosystemkomponenter, samt en matris som anger hur känslig varje ekosystemkomponent är för varje belastning. Belastningar är sådant som kommer från oss människor och som kan skada den marina miljön. Ekosystemkomponenter är livsmiljöer, arter eller grupper av djur och växter som utgör en del av det marina ekosystemet. Data utgörs i de flesta fall av årsmedelvärden från de senaste åren eller decenniet. Därför ger resultatet en nutidsbild över hur nuvarande belastningar påverkar nuvarande ekosystem över året. Enstaka kortvariga belastningar ingår inte och säsongsspecifika analyser görs inte.

Dataåtkomst

Den data och metadata som ingår i Symphony är i många fall tillgängliga. Lågupplöst data och metadata som ingår i Symphony finns tillgänglig i en bilaga till Havs- och vattenmyndighetens rapport 2018:1 (Hammar m.fl. 2018) som kan laddas ned från Havs- och vattenmyndighetens webbsida. Normaliserade raster (kartor) som använts finns även de tillgängliga för nedladdning via webbsidan eller på förfrågan. De underliggande data som använts för att ta fram rastren är i vissa fall tillgängliga på förfrågan och i andra fall hänvisas till datakälla.

Information om Symphony på Havs- och Vattenmyndighetens webbplats

Användarvillkor

På Havs- och Vattenmyndighetens webbplats framgår att datadelningen omfattas av krav på datasäkerhet och spridningstillstånd. All återpublicering av data ska ske med referens till ursprunglig datakälla.

Översikt

DiVA är ett digitalt publiceringssystem som gör det möjligt för universitet, högskolor, forskande myndigheter och institut att samla och tillgängliggöra publikationer för omvärlden. DiVA är med sina 50 medlemmar Sveriges mest använda system för registrering och spridning av akademiska publikationsdata. DiVA ägs av Uppsala universitet och förvaltas av det gemensamma DiVA-konsortiet, som är ett samarbete mellan alla anslutna medlemmar. DiVA-konsortiet har en stämma och en strygrupp som förvaltar och utvecklar DiVA. Utvecklingen av DiVA styrs via förvaltningsplanen som i sin tur styrs och vid behov revideras av styrgruppen. För 2020–2022 planeras förändringar i form av att funktionalitet ska flyttas från äldre till nyare miljöer. Den nya miljön kommer att möjliggöra att data tillgängliggörs via API:er.

Innehåll

DiVA:s huvudsakliga syfte är att samla och tillgängliggöra forskningspublikationer och annat material som publiceras hos de 50 medlemsorganisationerna. DiVA är en bred plattform för öppen tillgång till publikationer men fungerar också som källa för underlag för statistik och utvärdering. I DiVA kan även dataset och projektinformation tillgängliggöras. I DiVA finns ett tjugotal olika publikationstyper anpassade efter sitt specifika innehåll, till exempel artikel i tidskrift, avhandling, bok, dataset, kapitel i bok, konferensbidrag, konstnärlig output, rapporter och studentuppsats. En fritextsökning på ”sediment” (2021-11-14) gav 4 270 träffar, fördelade på 2 648 artiklar i tidskrifter, 404 studentuppsatser, 403 rapporter, 290 doktorsavhandlingar, 238 konferensbidrag, 89 manuskript (preprint) med flera kategorier.

Dataåtkomst

DiVA-portal är den gemensamma söktjänsten där alla publikationer som har registrerats och publicerats hos respektive DiVA-medlem kan sökas. För varje titel i databasen finns bibliografisk information, vanligen ett abstract och i flera fall en länk till fulltexten där arbetet är publicerat. Samtliga publikationer i DiVA-portal har ursprungligen registrerats och publicerats i den lokala DiVA-databasen hos någon av de 50 DiVA-medlemmarna. Publikationer som söks via DiVA portal kan därför också sökas direkt i de lokala databaserna. Flera söktjänster är kopplade till Diva, bland annat den nationella söktjänsten Swepub, samt internationella söktjänsterna OpenAIUR och BASE hämtar data från DiVA:s medlemmar.

Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA) – söksida

Användarvillkor

Ett viktigt syfte med DiVA är att sprida forsknings- och myndighetspublikationer öppet tillgängliga för omvärlden, open access. Grundtanken med open access är att resultat från offentligt finansierad forskning ska vara tillgängliga för alla att läsa och ta del av utan kostnad. Omkring en tredjedel av innehållet i DiVA finns publicerat i fulltext med öppen tillgång. 

Översikt

Webbplatsen Regional miljöövervakning (RMÖ), eller rmo.nu, har tagits fram för att samla och sprida information om regional miljöövervakning och visa kopplingen till miljömålen. Webbplatsen är ett samarbete mellan länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Webbplatsen förvaltas av länsstyrelserna. Syftet med webbplatsen rmo.nu är att vara en samlad ingång till information om regional miljöövervakning. På webbplatsen återfinns information om regional miljöövervakning som är gemensam för minst två till tre län och ingår i så kallade gemensamma delprogram. Oftast är flera län involverade och i vissa fall deltar även nationella myndigheter som Havs- och vattenmyndigheten eller Naturvårdsverket i de gemensamma delprogrammen.

Innehåll

På webbplatsen finns uppgifter om delprogrammens innehåll, kontaktuppgifter, kopplingar till miljömål, nyheter och aktuellt samt länkar till andra webbplatser med ytterligare information om miljöövervakningen. Innehåll med koppling till sediment återfinns under informationen om olika programområden. Dessutom delges information från tidigare miljöövervakningsdagar (program och dokumentation).

Dataåtkomst

Länk till webbplatsen Regional miljöövervakning (RMÖ)

Data på internationella webbplattformar

Översikt

Baltic Marine Environment Protection Commission, även känd som Helsingforskommissionen (Helcom), är en mellanstatlig organisation och en regional havskonvention i Östersjöområdet. Helcom grundades 1974 för att skydda Östersjöns marina miljö från alla typer av föroreningskällor.Inom Helcom lagras data på internationell nivå som används mycket i det svenska havsmiljöarbetet. Helcom MADS (Map and Data Service) innehåller all geospatial data som är av relevans för Helcoms arbete, från statusklassificeringar till frakttäthetskartor. MADS är länkad till Helcoms metadatabas som används för att kunna visa kombinationer av data om Östersjön i olika tematiska databaser.

Det finns olika databaser för olika typer av miljöövervakningsdata, bland annat farliga ämnen, biodiversitet, övergödning, föroreningar, livsmiljöer, radioaktivitet, fisk och fiske. På webbsidan finns även rapporter och vägledningar med anknytning till förorenade sediment, till exempel:

  • Guideline for the determination of heavy metals in sediment
  • Guideline for determination of chlorinated hydrocarbons in sediment
  • Guideline for determination of PAH

Data och kartor på HELCOMs webbplats

Data- och informationsförvaltning är en viktig del av Ospars arbete med att bedöma statusen av den marina miljön i nordöstra Atlanten och effekterna av de åtgärder Ospar vidtar. Ospar Data Information Management Systems (ODIMS) är en del av detta arbete. ODIMS är ett webbaserat verktyg och en portal för all data och information som samlas in av Ospars övervakningsprogram. ODIMS ska bidra med tillgänglighet och användbarhet.

Data och information på OSPARs webbplats

Internationella havsforskningsrådet (ICES) är en global organisation som ska utveckla kunskapen och ta fram rekommendationer för ett hållbart nyttjande av haven. Nätverket består av 1500 forskare från 690 marina institut och 20 medlemsländer som möts årligen. ICES är en stor datavärd och tillhandahåller data genom sina portaler och verktyg. Där samlas mycket data från både Helcom och Ospar. SGU rapporterar vissa sedimentdata till ICES.

Marin data på ICESs webbplats

EMODnet Kemi (European Marine Observation and Data Network) är ett europeiskt samarbete med ett långsiktigt initiativ för marina data som stöds av EUs integrerade maritima strategi. EMODnet har funnits sedan 2009 med syfte att göra europeiska marina data mer tillgängliga. EMODnet Kemi syftar till att samla in, validera och ge tillgång till marina kemidata med fokus på relevans för genomförandet av ramdirektvet för marina strategier och dess intressenter på nationell, regional och europeisk nivå. EMODnet tillgängliggör europeiska marina data inom sju områden: batymetri, geologi, habitat, kemi, fysik och mänskliga aktiviteter.

EMODnet Kemi (European Marine Observation and Data Network)

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.