Hur föroreningsnivån i ett sediment bedöms idag beror i hög grad på syftet med bedömningen. Det kan till exempel handla om att:
När resultat presenteras är det således viktigt att vara tydlig med vad som har varit syftet med bedömningen och hur resultaten är tänkta att användas.
De svenska bedömningsgrunder som finns för sediment är av olika slag och de är tänkta att användas på olika sätt.
Havs- och vattenmyndighetens effektbaserade bedömningsgrunder i HVMFS 2019:25 anger en koncentration (EQS, Environmental Quality Standard) som med dagens kunskap betraktas som säker för sedimentlevande organismer. De har tagits fram i enlighet med ett europeiskt vägledningsdokument (CIS 27) och baseras på toxicitetsdata för sedimentlevande organismer. Värdena ska användas av vattenmyndigheter vid klassificering av status inom vattenförvaltningen.
Klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2019:25
De indikativa värden för sediment som har sammanställts i Havs- och vattenmyndighetens rapport 2018:31 baseras också på studier av toxicitet men inte för sedimentlevande utan vattenlevande organismer. Osäkerheterna med sådana sedimentvärden är därför normalt större men de flesta av dessa värden kan ändå användas för att få en uppfattning om var uppföljande undersökningar kan behövas för att t.ex. identifiera betydande källor.
Naturvårdsverkets tillståndsbaserade bedömningsgrunder kan användas för att bedöma hur förorenat ett sediment är jämfört med andra sediment i Sverige, men de kan inte användas för att bedöma om sedimentet därmed kan vara giftigt för exempelvis bottenlevande organismer. De tillståndsbaserade bedömningsgrunderna baseras på övervakningsdata och är indelade i fem klasser. De tillståndsbaserade bedömningsgrunderna för metaller håller på att ses över. Nedan är en länk till SGU’s rapport som innehåller uppdaterade tillståndsklasser för organiska ämnen i marina sediment:
Klassning av halter av organiska föroreningar i sediment. SGU rapport 2017:12.
Det råder stor brist på nödvändigt underlag för att kunna täcka det behov av bedömningsgrunder som finns vid exempelvis riskbedömning av förorenade sediment inför efterbehandling. Internationellt finns bedömningsgrunder för fler ämnen men det är viktigt att kontrollera hur de har tagits fram innan man använder dem för att bedöma risker med förorenade sediment. Inom regeringsuppdraget om förorenade sediment (RUFS) pågår arbete med att gå igenom några av dessa och försöka ge stöd.
Observera att de generella riktvärdena för mark inte är lämpliga att använda vid utvärdering av sedimentdata. Det finns inte heller några planer på att ta fram motsvarande generella riktvärden för sediment. Ett skäl till det är att i akvatiska miljöer är spridningen av stor betydelse för vilken risk ett förorenat sedimentområde innebär. Spridningsrisken behöver bedömas separat och här behöver även upptag i näringsväven ingå.
