Från stora och små åtgärdsprojekt har erfarenheter samlats in som kan vara till nytta för kommande projekt. Nedan listas exempel på rapporter som övergripande sammanställt erfarenheter från arbete med förorenade sediment eller som redovisar erfarenheter från specifika åtgärdsmetoder.
Rapporten har tagits fram inom regeringsuppdraget om förorenade sediment (RUFS) och sammanfattar erfarenheter från åtgärdsprojekt och kunskapsbehov för att utveckla arbetet med förorenade sediment som har beskrivits bland annat i rapporterna Erfarenhetsåterföring från projekt med förorenade sediment (SGU, 2022) och Varför riskerar sedimentprojekt att stanna av? (SGU, 2021).
SGU, 2022. Åtgärder av förorenade sediment – erfarenheter från genomförda projekt. SGU-rapport 2022:18.
I denna studie har praktiska erfarenheter sammanställts från åtgärdsprojekt avseende förorenade sediment. Information har samlats in från rapporter från svenska och utländska projekt och ett tiotal utvalda projekt i Sverige och Norge har sedan undersökts vidare genom intervjuer. Fokus har legat på val av åtgärdsmetoder, genomförande och uppföljning. I rapporten sammanfattas slutsatser kring tekniska lösningar och metodval, ekonomi och behov av utökad vägledning inom området. Mer detaljerad information om de studerade projekten och svar vid intervjuerna redovisas i bilagor till rapporten.
Studien har utförts av konsult på uppdrag av SGU inom ramen för regeringsuppdraget om förorenade sediment.
Rapporten syftar till att med hjälp av erfarenheter från pågående och avslutade saneringsprojekt redogöra för de hinder som uppstår under efterbehandlingsprocessen, från identifiering till slutrapportering av genomförda sedimentåtgärder.
Rapporten består av en sammanställning av 42 objekt med förorenade sediment som kommit till åtgärdsförberedande fas eller längre, samt en analys av intervjuer med representanter för 19 av landets 21 länsstyrelser.
Resultaten visar bland annat att det i snitt tar 10–11 år att utreda och åtgärda förorenade sediment och att majoriteten av objekten kombineras med sanering av markförorening. Ansvarsutredningar samt brist på fungerande verktyg och underlag för undersökning och riskbedömning orsakar ofta fördröjningar i arbetet. Kunskapsbristen är närvarande i hela processen, från utredning till åtgärd.
Jansson m.fl. 2021. Varför riskerar sedimentprojekt att stanna av? SGU-rapport 2021:24.
I denna rapport har Nordiska ministerrådet sammanställt hur de olika nordiska länderna (Norge, Sverige, Finland och Danmark) arbetar med förorenade sediment. I rapporten redovisas vilka regelverk och metoder för hantering av sediment som används i de olika länderna och ges en kort översikt av internationell kunskap om saneringsmetoder.
En slutsats i rapporten är att en nordisk databas över saneringsprojekt och långsiktig övervakning skulle förbättra kunskapsutbytet mellan de nordiska länderna.
I rapporten redovisas erfarenheter från tolv efterbehandlingsprojekt som genomförts under perioden 1999-2007 och finansierats med statliga medel. I fyra av dessa projekt har åtgärder av sediment genomförts. Erfarenheter från olika metoder samt kostnad för projekten har insamlats från projektens slutrapporter och kompletterats med noteringar från telefonsamtal med projektledare och handläggare vid respektive länsstyrelse.
