Om förorenade sediment

Vad menas egentligen med förorenade sediment? Var finns de och vad kan man göra åt dem? Vem är ansvarig för vad och måste man verkligen göra något åt föroreningarna i sedimenten?  Här gör vi ett försök att reda ut dessa frågor. Vill du sedan veta mer finns det fördjupad information både under övriga webbsidor på Renasediment.se samt på andra myndigheters och organisationers hemsidor. Vår ambition är att försöka hjälpa dig att hitta till informationen du behöver, även om den inte finns just på Renasedment.se.

Föroreningar – ett av de största hoten

Idag finns egentligen inga delar av världen som är opåverkade av föroreningar – och i alla hav finns förorenade sediment. Detta påverkar såklart människor och miljö och enligt Living Planet Report 2020 är föroreningar nu ett av de fem största hoten mot den biologiska mångfalden. 
Säl på stenhäll som sticker upp ur vattnet.

Vad menar vi med förorenade sediment?

Med förorenade sediment menar vi material som har ansamlats på botten av sjöar, vattendrag och hav och som förorenats direkt eller indirekt av mänsklig aktivitet. Dessa kan innebära en risk för människors hälsa samt miljön. Förorenade sediment kan finnas som avgränsade områden i direkt anslutning till en lokal industri, men också ha förorenats av många påverkanskällor och kan återfinnas långt från ursprunget till föroreningen. Därför berör arbetet med förorenade sediment många aspekter som till exempel utredning och åtgärder av lokalt förorenade sedimentområden, muddring och dumpning samt hantering av mer storskaliga miljöproblem.

Var finns föroreningarna - och var kommer de ifrån?

Föroreningar såsom näringsämnen och miljögifter kan ansamlas i sediment, och har så gjort i sjöar, vattendrag och hav. Förorenade sediment förekommer i anslutning till både pågående och nedlagda verksamheter men kan också ansamlas på relativt stora avstånd från källan. Sedimentföroreningar påträffas i förhöjda halter även i havet, i synnerhet i egentliga Östersjön. Den generella trenden tycks för flera ämnen vara nedåtgående men det gäller inte alla miljögifter och i vissa fall ser halterna snarare ut att öka.

Vem ansvarar för vad?

Från det att vi försöker identifiera förorenade sedimentområden till dess att de åtgärdas är många aktörer inblandade. Centrala myndigheter planerar det övergripande strategiska arbetet, gör övergripande undersökningar av miljötillståndet, tar fram vägledningar och kunskapsunderlag mm. Länsstyrelser och kommuner kan ha hand om inventeringar och tillsyn och konsulter och entreprenörer genomför det praktiska arbetet. Läs mer här om vilka olika aktörer som är, eller kan vara, involverade i arbetet kring utredning och åtgärder av förorenade sediment

Varför behöver vi friska och rena sediment?

Man kanske inte tänker på det till vardags, men vi behöver friska och rena bottensediment av flera skäl – och därför behöver vi ofta åtgärda föroreningspåverkade sediment. Nedan exemplifieras några ekosystemtjänster med tänkbar bäring på sediment:

Stödjande ekosystemtjänster:

  • Bottensamhällenas omvandling eller nedbrytning av organiska och oorganiska ämnen samt cirkulation av grundämnen
  • Produktion av biomassa
  • Källa till råmaterial
  • Lagring och omvandling av näringsämnen, kol och andra ämnen

Reglerande och upprätthållande ekosystemtjänster:

  • Sediment som lämpligt substrat för ålgräs
  • Substrat och ”pool” för biologisk mångfald

Försörjande ekosystemtjänster:

  • Produktion av fisk och skaldjur för mänsklig konsumtion

Kulturella ekosystemtjänster

  • Geologiskt och kulturellt arkiv
  • Fysisk och kulturell miljö (till exempel strandnära sediment och rev)
Illustrativ figur för stödjande, reglerande, försörjande samt kulturella ekosystemtjänster kopplade till rena sediment.
Flera samhällsutmaningar beror av rena sediment
Illustrativ figur för arbetet med Agenda 2030-mål samt Sveriges miljömål inom RUFS.

Miljö- och hållbarhetsmålen visar vägen

Agenda 2030 och de globala målen togs fram av ledare för hela världen år 2015. Målen som ska uppnås till år 2030 ska hjälpa oss till en social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Det betyder att vi måste leva på ett sätt idag som gör att kommande genertioner ska kunna ha samma möjligheter som vi. 

Globala mål med tydlig koppling till förorenade vattenområden är Hav och marina resurser (delmål 14.1 och 14.2), Ekosystem och biologisk mångfald (delmål 15.1 och 15.5.), Rent vatten och sanitet för alla (delmål 6.3. och 6.6.) och God hälsa och välbefinnande (delmål 3.9).

Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt ett antal etappmål som ska underlätta möjligheter att nå dessa. Varje miljömål har dessutom ett antal preciseringar som ska förtydliga målet. Sveriges miljömål utgör det nationella genomförandet av den ekologiska dimensionen av de globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030). 

De miljömål med tydligast koppling till vattenmiljön och/eller farliga ämnen är Giftfri miljö, Hav i balans, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Ett rikt växt- och djurliv.