Vem gör vad?
2024-04-22
Vad menas egentligen med förorenade sediment? Var finns de och vad kan man göra åt dem? Vem är ansvarig för vad och måste man verkligen göra något åt föroreningarna i sedimenten? Här gör vi ett försök att reda ut dessa frågor.
Vill du sedan veta mer finns det fördjupad information både under övriga webbsidor på renasediment.se samt på andra myndigheters och organisationers hemsidor. Vår ambition är att försöka hjälpa dig att hitta till informationen du behöver, även om den inte finns just på renasedment.se.
Med förorenade sediment menar vi material som har ansamlats på botten av sjöar, vattendrag och hav och som förorenats direkt eller indirekt av mänsklig aktivitet. Dessa kan innebära en risk för människors hälsa samt miljön. Förorenade sediment kan finnas som avgränsade områden i direkt anslutning till en lokal industri, men också ha förorenats av många påverkanskällor och kan återfinnas långt från ursprunget till föroreningen. Därför berör arbetet med förorenade sediment många aspekter som till exempel utredning och åtgärder av lokalt förorenade sedimentområden, muddring och dumpning samt hantering av mer storskaliga miljöproblem.
Föroreningar kan ansamlas i sediment i sjöar, vattendrag och hav. Förorenade sediment förekommer i anslutning till både pågående och nedlagda verksamheter men kan också ansamlas på relativt stora avstånd från källan. Sedimentföroreningar påträffas i förhöjda halter även i havet, i synnerhet i egentliga Östersjön. Den generella trenden tycks för flera ämnen vara nedåtgående men det gäller inte alla miljögifter och i vissa fall ser halterna snarare ut att öka.
Från det att vi försöker identifiera förorenade sedimentområden till dess att de åtgärdas är många aktörer inblandade. Centrala myndigheter planerar det övergripande strategiska arbetet, gör övergripande undersökningar av miljötillståndet, tar fram vägledningar och kunskapsunderlag mm. Länsstyrelser och kommuner kan ha hand om inventeringar och tillsyn och konsulter och entreprenörer genomför det praktiska arbetet. Läs mer här om vilka olika aktörer som är, eller kan vara, involverade i arbetet kring utredning och åtgärder av förorenade sediment
Agenda 2030 och de globala målen togs fram av ledare för hela världen år 2015. Målen som ska uppnås till år 2030 ska hjälpa oss till en social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Det betyder att vi måste leva på ett sätt idag som gör att kommande generationer ska kunna ha samma möjligheter som vi.
Globala mål med tydlig koppling till förorenade vattenområden är Hav och marina resurser (delmål 14.1 och 14.2), Ekosystem och biologisk mångfald (delmål 15.1 och 15.5.), Rent vatten och sanitet för alla (delmål 6.3. och 6.6.) och God hälsa och välbefinnande (delmål 3.9).
Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt ett antal etappmål som ska underlätta möjligheter att nå dessa. Varje miljömål har dessutom ett antal preciseringar som ska förtydliga målet. Sveriges miljömål utgör det nationella genomförandet av den ekologiska dimensionen av de globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030).
De miljömål med tydligast koppling till vattenmiljön och/eller farliga ämnen är Giftfri miljö, Hav i balans, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Ett rikt växt- och djurliv.
