2b Undersökningsplaner och fältundersökningar

Syfte

Syftet med delprojektet har varit att:

  • bidra till en förbättrad nationell överblick över förorenade sedimentområden kopplat till olika typer av recipienter och påverkanskällor.
  • ge underlag till en vidare utveckling av metodik för prioritetsbaserad inventering och undersökning av förorenade sediment.

Det här har vi gjort

Skrivbordsinventering

En nationell sammanställning av vattenförekomster med misstänkt eller konstaterat förorenade sediment togs fram utifrån de riskbedömningar och påverkansanalyser som redovisas i VISS (Vatteninformation Sverige).

Med utgångspunkt i påverkansbild och behov av vidare undersökning valdes sedan provtagningsområden ut i samverkan med länsstyrelserna.

Arbetsgång vid urval av provtagningsområden.

Tillvägagångssätt för skrivbordsinventeringen och urval av undersökningsplatser beskrivs i PM Undersökningsunderlag.

Undersökningar i fält

Provtagning av sediment utfördes i ca 70 vattenområden runt om i Sverige, av vilka 16 låg längs kusten, 34 i sjöar och 21 i vattendrag, fördelade på samtliga län. 

Inledningsvis studerades vattendjup och bottenlutningar med hjälp av hydroakustiska mätmetoder för att få en bild av var förorenade sediment kan ansamlas.

Prov togs därefter av sediment vid lämpliga provpunkter. De översta 5 cm samt vid vissa punkter ett djupare skikt skickades för analys på laboratorium.

Analyser

Sedimentprover från samtliga provtagningsområden analyserades för vattenhalt, glödgningsförlust, TOC, metaller, metylkvicksilver, PCB, PAH, alifater, aromater, oljeindex och tennorganiska ämnen. 

Beroende på bedömd omgivningspåverkan analyserades även på vissa platser sexvärt krom, alkylfenoler, bromerade flamskyddsmedel, cyanid, dioxiner, ftalater, klorerade pesticider, klorfenoler, klorparaffiner/kloralkaner, bekämpningsmedel, läkemedelsrester, organofosfater, PFAS och siloxaner. 

Dessutom undersöktes toxiciteten i sedimenten med CALUX-test i områden med potentiell belastning av dioxiner och dioxinliknande föroreningar, PAH:er och östrogenliknande ämnen.

Undersökningsområden i kustvatten, sjöar och vattendrag

Undersökningar i Vänern och Vättern

En separat undersökning av sediment utfördes i Vänern under år 2020 för att få en bättre bild av föroreningars utbredning och ursprung. Provtagningen utfördes av SGU i samverkan med länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland. Efter att bottnarna mätts in togs prover för analys av ämnen såsom dioxiner, PCB, andra klorerade ämnen, ftalater, tennorganiska föroreningar och metaller inklusive metylkvicksilver och sexvärt krom i elva områden. Utifrån resultaten utfördes källspårning för att identifiera möjliga källor till föroreningarna och ge en grund för framtida eventuella åtgärder för att kunna nå miljökvalitetsmålen för Vänern. Mer information om undersökningen i Vänern ges på SGU’s webbplats.

På gång är även en undersökning av sediment i Vättern. Undersökningen följer ett liknande upplägg som för Vänern och utförs av SGU i samverkan med länsstyrelserna i Västra Götaland, Jönköping, Östergötland och Örebro län.

Resultat

De utförda undersökningarna har bidragit till den nationella överblicken genom ökad kunskap om föroreningsgrad i ett 70-tal områden längs kusten, i sjöar och vattendrag samt i nio strandnära områden och sex utsjöområden i Vänern. Liknande data tas för närvarande även fram för Vättern. Från undersökningarna har även kunskap erhållits om bottenförhållanden och förutsättningar för ansamling av förorenade sediment i olika typer av vattenområden. 

Data har samlats in om förekomst av ämnen som mer sällan analyseras i sediment, exempelvis alkylerade PAH, PFAS och läkemedel. Resultaten ger ett underlag för val av analyser vid olika branscher vid fortsatta inventeringar. Genom att även inkludera toxicitetstester (CALUX) har toxisk respons avseende dioxiner, PAH och östrogenliknande ämnen kunnat studeras i merparten av de undersökta områdena. Responsen samvarierade generellt med uppmätta halter i den kemiska analysen av respektive ämnesgrupp. Resultaten visar att toxicitetstester kan ge en utökad bild av den samlade belastningen av ämnen som har liknande effekter och påverkan och bidra som underlag inför en riskbedömning

Erfarenheter från undersökningarna har bidragit till arbetet med att utforma en metodik för inventering och prioritering av förorenade sedimentområden.

Rapporter

Resultaten från undersökningarna redovisas i tre fältrapporter:

Dessutom görs en utvärdering av de sammanlagda resultaten i en rapport som kommer att publiceras av Havs- och vattenmyndigheten år 2023.

Analysdata kommer att rapporteras in till det öppna datavärdskapet för miljögifter vid SGU.

Non-target screening

Vid ett urval av provtagningsområdena längs kusten togs prov för analys av ett mycket brett paket av ämnen för att ge möjlighet att upptäcka spridning av kemikalier som inte vanligtvis analyseras. Denna del av undersökningarna utförs i samverkan med NORMAN Network och data kommer att redovisas separat via deras webbplats. 

PFAS-studie vid Örebro universitet

Sedimentprover från vissa lokaler med närliggande pappers- och massaindustri delgavs till Örebro universitet för analyser av kortkedjiga PFAS, vissa PFAS-prekursorer samt totalfluor. Detta som en del av en nationell screening över förekomsten av PFAS i miljön. En rapport från studien finns tillgänglig på DiVa med titeln: Screening of per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) in sediment and water close to paper industries.

Fortsatta behov

Ett övergripande mål med undersökningarna har varit att bidra till länsstyrelsernas fortsatta arbete med att identifiera och undersöka förorenade sedimentområden. Ett fortsatt behov finns av kartläggande undersökningar:

  • Nationella fältkampanjer i de fall det inte går att peka ut vilka som har ett ansvar för föroreningarna och att undersöka dessa.
  • Undersökningskampanjer riktade mot enskilda avrinningsområden, vattentyper eller branscher. Dessa kampanjer kan vara statligt finansierade eller finansierade i samverkan mellan flera aktörer.
  • Riktade provtagningar och utvärderingar för att ta fram mer kunskap om naturliga och rådande bakgrundshalter av olika ämnen i syfte att förbättra möjligheterna att bedöma risker med förorenade sediment.
Provtagning med Gemax rörprovtagare

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.