Målet med vattenförvaltningen i Sverige är att sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten ska nå god status senast 2027. Vatten som riskerar att inte uppfylla kraven måste åtgärdas.
Vattenmyndigheterna tar fram förvaltningsplaner och åtgärdsprogram med styrmedelsåtgärder för landets fem vattendistrikt. I åtgärdsprogrammen anges vad myndigheter och kommuner behöver göra för att god status ska uppnås i vattenförekomsterna. Det kan handla om att ta fram vägledning, utöva tillsyn eller informera andra aktörer. Åtgärderna är juridiskt bindande och ska rapporteras till vattenmyndigheterna varje år.
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.
Som stöd till vattenmyndigheterna har varje Länsstyrelse ett beredningssekretariat som arbetar med vattenförvaltning. Arbetet sker i dialog med kommuner, vattenvårdsförbund, vattenråd och andra lokala vattenintressenter.
I VISS, Vatteninformation Sverige, visas information om t.ex. statusklassificeringar och lokala åtgärder för vattenförekomster.
Nedan ges exempel på hur kommuner, länsstyrelser eller andra aktörer arbetar för att kartlägga eller åtgärda föroreningar i sediment.
Mer information finns hos Life IP Rich Water.
I Skåne har Länsstyrelsen tagit fram ett kartverktyg som innehåller information som är till hjälp vid arbete med sedimentrelaterade frågor. I atlasen finns bland annat lager för hydrologiska och geologiska förhållanden, förorenade områden, åtgärder samt utsläppspunkter för dag- och spillvatten.
På länsstyrelsen i Dalarna samverkar handläggare inom vattenförvaltningen med handläggare inom miljöövervakning, efterbehandling och tillsyn/prövning för att kartlägga och utreda åtgärdsbehov för förorenade områden.
I länet finns många förorenade områden på grund av historisk industriell verksamhet. År 2016 gjordes en sammanställning av undersökningar av organiska miljögifter i sediment, vatten och fisk, se rapporten: Organiska miljögifter i Dalarnas ytvatten. Rapport 2016:08.
