Kunskapsbehov

Tillämpad forskning och teknikutveckling behövs - och olika kompetenser behöver bidra

Föroreningar i miljön innebär generellt komplexa frågeställningar, och att föroreningar befinner sig under vatten komplicerar det hela än mer. Forskning och utveckling är en viktig komponent för att såväl förstå vilken påverkan föroreningarna har som hur de kan spridas och inte minst hur vi kan förbättra miljön och åtgärda uppkomna föroreningsskador. Olika forskningskompetenser behövs när vi ska ta oss an den centrala frågan om hur vi kan eliminera eller minska riskerna från föroreningarna långsiktigt och hållbart. Utöver naturvetenskaplig eller teknisk forskningskompetens behövs också forskning inom den sociala dimensionen, om juridiska frågeställningar m.m. Vi behöver också förstå problemställningarna på såväl en platsspecifik nivå, som i ett större nationellt och internationellt perspektiv. 

Inom arbetet med att återställa förorenade områden har vi länge fokuserat på historiska föroreningar. I vattenmiljön har det blivit allt tydligare att ”nya” föroreningar som till exempel PFAS och läkemedel tillkommit, men också skadligt skräp och material som plast och cellulosafibrer i så kallade fiberbankar påverkar sjö- och havsbottnar.  

Nedan har frågeställningar sammanställts där vi ser eller blivit uppmärksammade på att det saknas kunskap. Frågorna är i bland specifika, ibland övergripande och kan behöva formuleras om till forskningsfrågor.

Frågeställningarna nedan är många, men ändå bara exempel på kunskapsbehov. Vi behöver idag forskning som stöd för att utveckla policy, vägledning och stöd liksom hållbara åtgärdslösningar.  Kontakta oss gärna för att diskutera behoven och hur vi kan använda resultaten – så kan vi tillsammans bidra till att få forskning i tillämpning och en snabbare förbättring av vattenmiljön.  

Sidan är under uppbyggnad och vill du uppmärksamma oss på fler frågeställningar – meddela oss via vårt kontaktformulär så lägger vi till dem i listorna. Vi jobbar aktivt med att förmedla behovet av forskning om förorenade sediment till forskningsfinansiärer, till forskningsagendor och program – nationellt och på Europanivå.  Kontakta oss också gärna om du har forskningsresultat som kan bidra till t.ex. policy och vägledning.

  • Punktkällor och diffusa föroreningar
  • Nya föroreningar
    • Strategier för signalspaning
    • Ämneskunskap (toxicitet, mobilitet etc)
  • Effektstudier för att utveckla
    • Effektbaserade riktvärden för fler ämnen
    • Kunskap om risker
  • Kunskap om aktuella och möjliga aktiviteter och nyttjande av vatten och hur detta kan påverka spridning av sediment och föroreningar i sediment (kunskapsöversikt och detaljerade studier)
  • Spridning pga mekanisk påverkan (olika och ökat nyttjande av vatten, t.ex. vid fartygstrafik eller rivning av fördämningar)
  • Metoder för källspårning
  • Verktyg för beräkning av spridning av föroreningar
  • Utveckling av platsspecifik konceptuell förorenings- och spridningsmodell – metodik, exempel och fallstudier
  • Klimatförändringars effekter på spridningsförutsättningar
  • Långtidsuppföljning av ej, eller delvis, åtgärdade förorenade sediment
  • Standardiserad metod för fluxmätning från sediment
  • Påverkan på botten av båtrörelser; med hänsyn till t.ex. fartygsmodell, djupgående, vattendjup, bottenmaterial.
  • Effekter av material/avfall som deponerats i vatten
    • Fibermassor
    • Träavfall

 

  • Utveckling av undersökningsmetoder avseende förekomst och läckage av olika typer av föroreningar från sediment
  • Metoder för att undersöka upptag av föroreningar samt toxiska effekter i biota
  • Utveckling av åtgärdsmetoder för olika typer av föroreningar och förutsättningar
  • Riktlinjer för under vilka förhållanden olika åtgärdsmetoder bör tillämpas
  • Utvärdering av hur åtgärder av föroreningar kan kombineras med andra åtgärder, t.ex. av övergödning eller återställande av vattendrag
  • Långtidsuppföljning av genomförda åtgärder inklusive kostnads-/nyttoanalyser
  • Ekosystemens återhämtning efter åtgärd för olika åtgärdsmetoder
  • Metoder för att uppskatta åtgärders
    effekt på ekologisk och kemisk status i ytvattenförekomster, samt kumulativ
    påverkan
  • Utveckla vägledning kring hur krav kan ställas på en verksamhet så att inte ekologisk eller kemisk status försämras. Arbetssätt för att koppla EBH/miljöskydd till vattenförvaltningen
  • LCA
  • Utveckling av indikatorer för att underlätta uppföljning av åtgärder
  • Uppföljning av åtgärders bidrag till att följa miljömål
  • Utvärdering av vilken påverkan förorenade sediment har på biologisk mångfald, från lokalt till nationellt perspektiv

 

 

 

  • Olika angreppssätt för prioritering och åtgärder 
  • Ekosystemtjänster som grund för åtgärder
  • Finansieringsmodeller
  • Utvärdering av effekter av generella riktvärden på åtgärdstakt samt kvalitet i utredning och åtgärder
  • Utvärdering av skyddsåtgärders effekt för att förhindra föroreningsspridning
  • Utvärdering av metoder för kontroll av föroreningsspridning, samt funktion av åtgärdsvärden
  • Medvetenhet, inställning & beteenden i relation till föroreningspåverkan på sediment.
  • Mänsklig aktivitet och verksamheter – idag och i framtiden
  • Miljöetiska frågeställningar och rättvisefrågor
  • Miljölagstiftningens effektivitet
    • Utrymme för tolkningar
    • Efterlevnad
    • Praxis
  • Ansvarsutredning, exempel och praxis avseende t.ex. bördefördelning, delansvar samt rimlighets- och skälighetsavvägningar
  • Undersökning av hur utredning av ansvar sker i andra EU-länder
  • Tillvägagångssätt för att stimulera samverkan vid åtgärder, t.ex. inom avrinningsområden eller inom branscher
  • Efterlevnad och effekt av dumpningsförbudet med avseende på skydd av sedimentrelaterade ekosystem

 

  • Kartläggning av områden, t.ex. fibersediment, med hög produktion av växthusgaser
  • Fördjupad kunskap om förutsättningar för gasutsläpp från sediment