Föroreningar i miljön är komplexa, särskilt under vatten. Forskning och utveckling är avgörande för att förstå påverkan, spridning och hur vi kan förbättra miljön och åtgärda skador. Vi behöver olika forskningskompetenser för att långsiktigt och hållbart minska riskerna från föroreningar. Förutom naturvetenskap och teknik behövs även forskning inom sociala och juridiska områden, både lokalt och globalt.
Historiskt har fokus legat på äldre föroreningar, men nu ser vi även nya föroreningar som PFAS och läkemedel, samt skadligt skräp som plast och cellulosafibrer i fiberbankar som påverkar sjö- och havsbottnar.
Vi har identifierat flera kunskapsluckor som behöver fyllas. Dessa frågor är exempel på vad som krävs för att utveckla policy, vägledning och hållbara lösningar. Kontakta oss gärna för att diskutera behoven och hur vi kan använda forskningsresultat för att förbättra vattenmiljön snabbare.
Sidan är under uppbyggnad. Om du har fler frågor eller forskningsresultat som kan bidra, meddela oss via kontaktformuläret. Vi arbetar aktivt med att förmedla behovet av forskning om förorenade sediment till finansiärer och forskningsprogram, både nationellt och på Europanivå.
Det finns generellt ett stort kunskapsbehov inom arbete med förorenade sediment. Inom SESAM har vi valt att särskilt lyfta fram tre områden där mer kunskap är avgörande för att dels kunna bedöma riskerna med föroreningar i sediment bättre, dels bereda oss på och hantera ”nya ” föroreningar, samt också att förstå och ta kontroll över pågående spridning av föroreningar till sediment och från sediment.
Effektbaserade metoder fångar upp effekter av blandningar av föroreningar, men också ämnen som inte analyseras kemiskt. Genom att mäta faktiska effekter på organismer snarare än enbart kemiska koncentrationer, kan man fatta mer informerade beslut. I den nya vägledningen för riskbedömning av förorenade sediment kommer till exempel in vitro-tester (toxicitetstester på odlade celler) att ingå, varför det behöver utvecklas bedömningsgrunder. Genom olika typer av effektbaserade metoder kan även biotillgängligheten beaktas. Effektbaserade metoder är användbara både i inventerings- och riskbedömningsskedet, samt vid utvärdering av åtgärdsmetoder och faktiska åtgärder av förorenade sediment, men också av förorenade områden i stort.
Sediment fungerar som både arkiv och aktiv miljökomponent när det gäller föroreningar. I takt med att nya ämnen tillkommer och hanteras uppmärksammas nya föroreningar – så kallade emerging contaminants – och ett behov av att förstå deras källor (tex konsumentprodukter och ny teknologi), förekomst, spridning och effekter uppstår. PFAS, mikroplaster och olika materialföroreningar (exempelvis cellulosafiber) är exempel på “ämnen” som kräver uppmärksamhet. Samtidigt finns ett behov av att utveckla metoder för signalspaning och toxikologisk (effektbaserad) övervakning, för att tidigt kunna identifiera nya potentiellt skadliga föroreningar. Effektstyrd analys av sediment tex nära tätorter kan vara en väg framåt, men metoden har än så länge begränsad tillämpning i Sverige. Klimatförändringen komplicerar frågan ytterligare.
Det finns ett behov av att utveckla lösningar som kan sättas in snabbt och på flera platser, för att hindra föroreningspridnining till – och från – förorenade sediment, i väntan på mer omfattande åtgärdslösningar som kan dröja pga tex juridiska och administrativa processer eller lämpliga tekniska lösningar. Skydd av sediment genom erosionsskydd, stopp av spridningsvägar och identifiering av enkla men effektiva insatser kan vara exempel på centrala delar i arbetet. Det finns även ett behov av att utvärdera genomförda skyddsåtgärders effektivitet i att minska föroreningsspridning även i samband med åtgärder.
Nedan finns enklare sammanställningar av ytterligare kunskapsbehov:
